EG-domstolens dom om kollektiva förhandlingar: Miljontals är skyddade från lönedumpning!

EG-domstolens dom om kollektiva förhandlingar: Miljontals är skyddade från lönedumpning!

Ett viktigt steg för arbetstagarnas rättigheter togs idag, den 11 november 2025, av EU-domstolen (EG-domstolen). EG-domstolen har bekräftat nyckelaspekterna i EU:s minimilönedirektiv. Detta är inte bara en anledning att vara glad, utan representerar också en viktig signal för ett mer socialt Europa, som dgb.de rapporterar

Direktivet kräver att EU:s medlemsländer säkerställer att kollektivavtalstäckningen stärks i stater med färre än 80 procent anställda. Särskilt i delstaterna Berlin och Brandenburg är kollektivavtalstäckningen bland företag märkbart låg. Det tyska fackförbundet (DGB) i Berlin-Brandenburg påpekar att anställda, socialförsäkringsbolag och skattemyndigheter går miste om miljarder dollar varje år som skulle vara tillgängliga för anställda om det förekom rikstäckande kollektiva förhandlingar.

Ekonomiska förluster och behov av åtgärder

DGB:s beräkningar visar att bristen på kollektiva förhandlingar i Berlin leder till en årlig förlust på cirka 2,6 miljarder euro för socialförsäkringar, tillsammans med en ytterligare förlust på cirka 1,4 miljarder euro i skatteintäkter. Det återstår att se att anställda utan kollektivavtal i Berlin tjänar 1 904 euro mindre netto, medan det i Brandenburg till och med är 3 823 euro.

Om kollektivavtalen skulle tillämpas över hela linjen skulle det vara möjligt att förse anställda i Berlin med 1,895 miljarder euro och i Brandenburg med 1,892 miljarder euro mer årligen. DGB efterlyser därför en snabb handlingsplan för att stärka kollektiva förhandlingar, som bör utvecklas av den federala regeringen för att främja social sammanhållning.

Viktiga krav inför framtiden

DGB:s styrelseledamot Stefan Körzell ser EG-domstolens beslut som en glad dag för miljontals anställda i Tyskland och hela EU. Han kräver att den federala regeringen nu också vidtar åtgärder och påbörjar handlingsplanen, som föreskrivs i EU:s minimilönedirektiv. Direktivet kräver att medlemsländerna ställer upp sina egna kriterier för lämpliga minimilöner, vilket innebär att Tyskland har möjlighet att se över förordningen och förbättra den vid behov.

Behovet av tydliga regleringar på arbetsmarknaden lyfts särskilt fram i denna diskussion. Utan ett effektivt skydd mot lönedumpning och godtycke på arbetsmarknaden riskerar anställda, framför allt inom låglönesektorn, att arbeta under villkor som inte motsvarar en rättvis och rättvis lön.

Med ett tydligt fokus på kollektiva förhandlingar ser DGB möjligheten att inte bara stärka de anställdas köpkraft, utan också att öka företagens konkurrenskraft. Endast med rättvisa löner kan goda arbetsvillkor skapas, som i slutändan gynnar handeln och hela ekonomin.