zeit.de
Bakgrunden för spänningarna
Spänningarna mellan Iran och USA har ökat under de senaste åren, särskilt sedan den amerikanska regeringens hot under Donald Trump. Historiskt försvagas Iran avsevärt enligt regionala konflikter, till exempel i Gaza, Libanon och Syrien. Trots sina ekonomiska problem fortsätter Iran att bedriva en aggressiv utrikespolitik för att skapa ett scenområde och har utvecklat ett kärnvapenprogram som en reaktion på upplevda västerländska hot.
I det nuvarande politiska landskapet ser Iran en djup kris, som också återspeglas i en historiskt låg valdeltagande på cirka 40 % i posten i juli 2024. Denna valdeltagande illustrerar bristen på förtroende för befolkningen i rättvisa och öppenhet i det politiska systemet. Den nya presidenten Masoud Peseschkian lovade reformer, till exempel slutet av den moraliska polisen, men verkliga framsteg i detta avseende anses osannolika.
Newsletter abonnieren
Bleiben Sie informiert: Jeden Abend senden wir Ihnen die Artikel des Tages aus der Kategorie Lage – übersichtlich als Liste.
Sociala och ekonomiska utmaningar
Den ekonomiska situationen i Iran har försämrats avsevärt under de senaste tio åren. Hög inflation, långsam tillväxt och hög arbetslöshet påverkar befolkningsstandarden, med minst 30 % som lever under fattigdomsgränsen. Miserinindexet, en kombination av arbetslöshet och inflation, nådde över 60 %2023. I vissa regioner, särskilt i etniskt marginaliserade områden, är levnadsförhållandena särskilt dåliga. Vågor av protest i dessa områden är ett uttryck för missnöje med regeringens försummelse och förtryck.
Dessutom visar den iranska regeringen en tendens att härda kursen och för ideologisk kontroll samt förtryck som svar på protesterna. Detta indikerar att grundläggande reformer i det politiska systemet behandlas, men inte kan förväntas så länge maktbalansen kvarstår i landet. Iran är fortfarande fast besluten att stödja "motståndsaxeln" och dess strategiska partnerskap med Kina och Ryssland för att undvika sanktioner.
Den nuvarande situationen illustrerar de komplexa utmaningarna framför Iran, både i inre och utrikespolitik. Argumentet om kärnkraftsprogrammet och reaktionen på militär aggression kommer att vara avgörande under den kommande tiden för regionens stabilitet och den iranska regimens överlevnad.