Tre delstater klagar: det finns ett hot om flaskhalsar i vården av för tidigt födda barn!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Sachsen-Anhalt och två andra delstater stämmer den federala författningsdomstolen mot G-BA:s riktlinjer för sjukhusplanering.

Sachsen-Anhalt und zwei weitere Bundesländer klagen gegen G-BA-Vorgaben zur Krankenhausplanung beim Bundesverfassungsgericht.
Sachsen-Anhalt och två andra delstater stämmer den federala författningsdomstolen mot G-BA:s riktlinjer för sjukhusplanering.

Tre delstater klagar: det finns ett hot om flaskhalsar i vården av för tidigt födda barn!

Den 12 augusti 2025 lämnade delstaterna Sachsen-Anhalt, Baden-Württemberg och Schleswig-Holstein in en stämningsansökan till den federala författningsdomstolen. De protesterar mot de rikstäckande riktlinjerna från Federal Joint Committee (G-BA) om sjukhusplanering. Tvistepunkten gäller särskilt vården av mycket små för tidigt födda barn vars födelsevikt är mindre än 1 250 gram. Denna förordning föreskriver att kliniker från och med 2024 endast får ersättning från sjukförsäkringsbolag om de kan bevisa att de behandlar minst 25 fall av sådana patienter årligen. Tidigare var detta värde 20 fall och endast 14 fall under tidigare år, som MDR rapporterar.

Thüringens hälsominister Petra Grimm-Benne (SPD) uttryckte oro över dessa kravs förenlighet med statens ansvar för sjukhusvård. Förbundsstaterna befarar att de nya reglerna kommer att leda till leveransflaskhalsar. Även hälsominister Manne Lucha från Baden-Württemberg understryker behovet av att rättegången skyddar statens ansvar. Utöver det kritiserade minimibeloppet för vård av för tidigt födda barn finns även krav på allogena stamcellstransplantationer, där det erforderliga antalet höjs från 25 till 40 transplantationer per år. Krav på bemanning inom psykiatri och psykosomatik får också skarp kritik då endast hälften av anläggningarna klarade kraven 2023.

Ländernas rädsla

Delstaterna är oroade över att G-BA:s riktlinjer begränsar delstaternas ansvar för sjukhusvård. De hävdar att undantag från kraven på minimikvantitet är svåra att få och att detta kan leda till ett omotiverat leveranstryck. Debatten om dessa reglers grundlagsenlighet kommer sannolikt att få långtgående konsekvenser, särskilt som en rikstäckande sjukhusreform diskuteras parallellt med denna rättegång. Denna reform stipulerar minimibehållningssiffror för 61 prestationsgrupper, vilket skapar ytterligare osäkerhet i branschen.

Institutet för kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvården (IQWIG) får i uppdrag att utveckla en metod för att fastställa dessa lägsta retentionstal. Dessutom förväntas en separat lagreglering utarbetas för tillfällig vård på kliniker, vars deadline nu förlängs till den 12 december 2026, enligt rapporter. Ärzteblatt rapporteras.

Utblick och diskussion

Hela ämnet kommer att fortsätta att diskuteras intensivt. Ett G-BA juridiskt symposium planerat till juni 2024 i Berlin är avsett att hjälpa till att analysera effekterna av de nya reglerna och diskutera åtgärder för att förbättra slutenvården. Ämnen som kvalitetssäkring och rättigheterna till självstyre är i fokus, vilket framhålls på G-BA:s officiella webbplats.

Sammanfattningsvis står det klart att utgången av denna rättegång inte bara är viktig för de tre berörda förbundsstaterna, utan kan få långtgående konsekvenser för hela sjukhuslandskapet i Tyskland. Det återstår att se om staternas oro kommer att tas på allvar eller om de centrala kraven i G-BA kommer att finnas kvar.