Dresden avslöjar grymma hemligheter för DDR -trippers!

Dresden avslöjar grymma hemligheter för DDR -trippers!

Dresden, Deutschland - Den kommunala kliniken i Dresden har satt sig själv målet att arbeta med ett mörkt avsnitt av DDR: s historia: de så kallade "revbenen", där tusentals flickor och kvinnor behandlades mot sin vilja. Dessa anläggningar var en del av ett repressivt system som inte bara ville läka sjukdomar utan också utövade social kontroll. MDR rapporterar att många kvinnor och flickor var regelbundna låda i veinen till det sjukhuset för fristaden.

Dessa "revben" var inte bara medicinska anläggningar utan också verktyg för återutbildning. Misstanken om veneriska sjukdomar eller uppsägningar ledde ofta till tvingad instruktion. Vid närmare granskning blir det tydligt att det främst handlade om disciplinen för kvinnor och flickor som inte uppfyllde normerna i det socialistiska samhället. Ett sorgligt exempel är fallet med Jana Mendes-Bogas, som togs upp av säkerhetstjänsten vid 15 års ålder och fördes till en sådan station.

Vad hände i dessa institutioner? Enligt geo , de inmatade upplevda. Kvinnor rapporterade gynekologiska undersökningar som ofta genomfördes brutalt och utan medicinsk nödvändighet. Många av dem förolämpades som "förare", även om de mestadels var mycket friska. Ofta var de tvungna att arbeta som städpersonal och stämplades helt enkelt som "anti -sociala".

En särskilt motstridig aspekt av denna tid var att många av de behandlade kvinnorna bara landade där på grund av rykten eller uppsägningar. Psykologer som Mathias Mohr har gjort det klart hur de självkraftiga handlingarna från läkarna representerade en form av diktatur. The Federal Center for Political Education indicates that closed vein stations were part of the controlling healthcare system in the GDR, that övervakades av ministeriet för statlig säkerhet.

bearbetning av historien

Tja, decennier senare letar den kommunala kliniken aktivt efter samtida vittnen för att bearbeta denna upplevelse. Det är en smärtsam men nödvändig process för att namnge orättvisan och för att höra offren. Trots det allvarliga arvet betonar Mendes-Bogas hur viktigt det inte är att förneka historien, även om minnen inte kan vändas.

Skuggorna från det förflutna är långa och berättelserna som är förknippade med dessa "revben" måste berättas. Det är en utmaning som inte bara påverkar de ansvariga, utan också hela samhället.