Cottbus domstol avslår en brådskande ansökan om miljöstöd mot LEAG

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Cottbus förvaltningsdomstol avslår Deutsche Umwelthilfes brådskande ansökan om omstrukturering av Leag.

Das Verwaltungsgericht Cottbus lehnt den Eilantrag der Deutschen Umwelthilfe zur Leag-Umstrukturierung ab.
Cottbus förvaltningsdomstol avslår Deutsche Umwelthilfes brådskande ansökan om omstrukturering av Leag.

Cottbus domstol avslår en brådskande ansökan om miljöstöd mot LEAG

Den 25 september 2025 avslog Cottbus förvaltningsdomstol en brådskande ansökan från Deutsche Umwelthilfe (DUH), som riktades mot statens kontor för gruvdrift, geologi och råmaterial (LBGR). Syftet med ansökan var att förmå LBGR att kräva ytterligare ekonomiska säkerhetsåtgärder från Lausitzer Energie AG (Leag) för att säkra pengar för återuppbyggnaden av Jänschwalde dagbrott. Environmental Aid uttryckte oro över omstruktureringen av Leag och de möjliga negativa effekterna på miljön. Greenpeace, som också var inblandad i den brådskande ansökan och uppmanar delstaterna Sachsen och Brandenburg att ansöka om borgenärsskydd, delar också dessa farhågor. I ett pressmeddelande förklarar DUH att omstruktureringen kan beröva Leag Group på upp till två miljarder euro i tillgångar och att som ett resultat kommer det egna kapitalet i Lausitz Energie Eisenbahn AG (LE-B) att minska med 82 procent. Denna utveckling kan få betydande ekonomiska konsekvenser och äventyra den långsiktiga säkerheten för återodlingsåtgärder.

Förvaltningsrätten delade inte miljöföreningarnas uppfattning och avslog ansökan. Ett klagomål mot detta beslut kan lämnas in till Berlin-Brandenburgs högre förvaltningsdomstol. Tidsfristen för att ansöka om borgenärsskydd är den 1 oktober 2025, vilket understryker hur brådskande ärendet är.

Kritik mot återodling och dess konsekvenser

Leags omstruktureringsplaner kommer i samband med en intensiv diskussion om konsekvenserna av brunkolsbrytning och återodling. Enligt Bund-nrw hade över 33 000 hektar mark i Rhenlandet drabbats av brytning 202 i slutet av brunkol. Av dessa områden har endast 23 876 hektar gjorts användbara igen, medan de långsiktiga ekologiska konsekvenserna väcker allvarlig oro. Förlusten av bördig jord, allvarliga störningar av grundvattenbalansen och irreparabela förluster av skogsområden är bara några av de punkter som miljöexperter tar upp.

Debatten om återvinning väcker också frågor om kvaliteten på de restaurerade jordarna. De så kallade jungfrujordarna uppnår ofta inte de jordbruks- och ekologiska kvaliteter som de ursprungliga jordarna hade. Som ett resultat av detta kommer hälsosamt ekologiskt jordbruk att bli mer av en utopi än en realitet med åren, vilket kan innebära stora utmaningar, särskilt för regionen och dess invånare.

Miljöorganisationer varnar

Deutsche Umwelthilfe och Greenpeace fortsätter att varna för att den nuvarande utvecklingen kring Leag och den pågående brunkolsbrytningen överskrider ekologiska gränser. En titt på renatureringens historia visar att tidigare återplanteringsförsök som gjordes efter andra världskriget ofta inte hade önskad framgång – en viktig lärdom från det förflutna som måste beaktas.

Sammanfattningsvis återstår att säga att den akuta ansökan om miljöstöd avslogs, men problemen och utmaningarna kring brunkol och återodling blir inte på något sätt mindre. Frågan kvarstår därför hur de ansvariga vill reagera på detta för att förena både ekonomiska intressen och miljöskydd. De kommande veckorna och månaderna kan bli avgörande för regionens framtid.