Unga människor kräver mer deltagande i skolan – vad ligger bakom det?

Unga människor kräver mer deltagande i skolan – vad ligger bakom det?

I Tyskland har barn och unga uttryckt tydliga önskemål, enligt en aktuell studie av Berlininstitutet, German Children and Youth Foundation och Wüstenrot Foundation, som genomfördes som en del av projektet ”Participation Beatlas Children and Young People”. De vill vara aktivt delaktiga i att forma sin skolvardag och sin omgivning. Resultaten visar att just möjligheterna till medbestämmande varierar mycket. Medan gymnasieelever tenderar att känna mer som att de är en del av beslutsprocessen, klagar elever på gymnasieskolor, gymnasieskolor och grundskolor över begränsat deltagande. Detta beror ofta på bristande stöd från lärare som behöver koncentrera sig på sin kärnverksamhet, vilket rapporterats av Merkurius avrättas.

De få möjligheter som eleverna har att engagera sig, som klassråd, debattklubbar eller skoltidningar, skulle kunna utökas genom ytterligare utbud och ekonomiska resurser. Hartmut Stäker, ordförande för Brandenburg Education Association, betonar att i många delstater hoppar 12 % av eleverna ut skolan, vilket når dramatiska proportioner. Alberta Education Strategy Plan, som kräver ett "skolberedskapstest" för barn innan de börjar skolan, ses också som ett möjligt steg i rätt riktning.

Behov av medbestämmande och delaktighet

De ungas röster visar också att de förtjänar att bli hörda mer. De har ofta specifika förbättringsförslag, till exempel hur tomma byggnader skulle kunna användas bättre för fritidsklubbar eller skolor. Trots några positiva exempel där unga framgångsrikt engagerats i utformningen av ungdomsutrymmen och byggplaner, känner sig många inte tagna på allvar av vuxensamhället. Som analysen från Delaktighetsatlasen visar måste branschlösningar hittas för att nå mindre engagerade ungdomar och främja deras deltagande. Utmaningen är att göra deltagande både mångsidigt och inkluderande för alla barn och unga dela informationen från Deltagande Atlas.

Frågan kvarstår om hur utbildningsjämlikheten kan utvecklas ytterligare i Tyskland. Aktuell statistik baserad på PISA-studier visar att över 20 % av 15-åringarna i Tyskland inte når den grundläggande nivån av läsfärdighet. Utbildning ses som nyckeln till lika möjligheter, men verkligheten visar tydliga klyftor. Barn från missgynnade familjer är särskilt drabbade, liksom innehållet i den Specialpedagog Ockupera webbplats. Här blir ett tydligt samband mellan social bakgrund och utbildningsframgång synligt. Utbildningsreformer som syftar till individuellt stöd och inkludering är avgörande för att minska systemiska ojämlikheter.

En blick in i framtiden

Med smarta reformer och fokus på inkluderande och rättvist lärande kan det tyska utbildningssystemet genomgå betydande förändringar. Det är upp till oss att forma framtiden tillsammans med barn och unga, att ge dem möjlighet att delta och på så sätt bryta igenom sociala barriärer. Utbildning ska inte vara ett privilegium, utan en grundläggande rättighet för alla som ger alla en rättvis chans till en framgångsrik framtid.