Svart och rött stoppar flyktingar: krisen vid de tyska gränserna eskalerar!

Svart och rött stoppar flyktingar: krisen vid de tyska gränserna eskalerar!

Med en tydlig politisk kurs försöker den federala regeringen övervinna utmaningarna med migration vid gränserna. Sedan den svart-röda koalitionen kom till makten har det skett en märkbar ökning av avslaget på människor som söker skydd vid de tyska gränserna. Federal inrikesminister Alexander Dobrindt (CSU) har instruerat den federala polisen att avvisa asylsökande, oavsett om de ansöker om skydd eller inte. Dobrindt menar att det EU-land som är ansvarigt för asylförfaranden motsvarar det land där människor först reste in. Dessa beslut orsakar irritation bland grannländer som Polen och Österrike, som noga följer hur tysk politik utvecklas i denna fråga. [Inforadio rapporterar att](https://www.inforadio.de/rubriken/debatte/das-forum/2025/06/migrationspolitik- Grenzkontrollele-fluechtling-zurueckweise-ab Schiebe.html) diskussionen om denna politik väcker relevanta frågor om framtiden för den tyska asylpolitiken, särskilt angående humanism, medmänsklighet och behovet av att säkra samhället.

I detta sammanhang har förbundet för städer och kommuner skyndsamt varnat för att kommunerna i Tyskland är på sina gränser och efterlyst en minskning av migrationen. Särskilt på grund av det fortsatt höga antalet flyktingar har undersökningar visat att en majoritet av befolkningen stöder detta krav. En paneldiskussion ägde rum den 15 juni 2025, modererad av Sascha Hingst. Bland gästerna fanns Friedemann Hanke, biträdande distriktsadministratör för distriktet Märkisch-Oderland (CDU), och Karl Kopp, verkställande direktör för ProAsyl, samt andra experter. Detta evenemang är resultatet av ett samarbete mellan rbb 24 Inforadio och European Academy Berlin.

Nya EU-krav för migrationspolitiken

Parallellt med utvecklingen i Tyskland godkände EU-parlamentet ett nytt migrations- och asylpaket, som antogs den 8 april 2024 med en majoritet av 322 röster mot 266. Detta paket kräver att medlemsstaterna flyttar, lämnar ekonomiska bidrag eller ger tekniskt bistånd till asylsökande eller de som behöver internationellt skydd. Europaparlamentets officiella pressmeddelande klargör att reglerna för Dublin har reviderats för att tydligare klargöra vilket EU-land som är ansvarigt för Dublin.

Dessutom planeras ett nytt förfarande för kontroll av tredjelandsmedborgare vid EU:s yttre gränser, vilket kan ta upp till sju dagar. Reglerna syftar också till att säkerställa att oberoende kontrollmekanismer finns på plats för att skydda grundläggande rättigheter. Eurodac-databasen uppdateras för att samla in data om irreguljära ankomster och det finns åtgärder för att införa enhetliga standarder för erkännande av flyktingstatus. Asylsökande bör också få arbeta senast sex månader efter ansökan. Dessa nya förordningar måste dock fortfarande godkännas formellt av rådet och kan träda i kraft inom de närmaste två åren.

Sociala och juridiska utmaningar

Diskussionen om migration, särskilt frågan om ”pushbacks” – det vill säga det våldsamma avvisandet av migranter vid gränserna – blir allt intensivare. Enligt Europe in Education bryter sådan praxis mot EU-lagstiftningen och Genèveflyktingkonventionen, eftersom människor har rätt till en asylprövning. Många EU-stater, särskilt östeuropeiska länder som Polen och Ungern, förlitar sig i allt högre grad på isolering genom gränsstängsel och stötar. Denna tendens till isolering välkomnas av flera länder inom EU, medan länderna i Sydeuropa efterlyser en rättvisare fördelning av flyktingarna.

I Kölns stadsområden blir denna debatt ännu tydligare: mot bakgrund av det ökande antalet flyktingar, särskilt människor från krisområden som Afghanistan, är den sociala stämningen spänd. Den gradvisa förändringen av asylpolitiken följs av många och det återstår att se vilken bild Tyskland kommer att presentera i det europeiska samfundet när det gäller att hitta humana lösningar.