Reform av medborgarnas pengar: kommuner slår larm om byråkratiska monster!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den federala regeringen planerar en reform av grundläggande säkerhet den 1 november 2025, som kommer att ersätta medborgarnas pengar och införa nya regler.

Bundesregierung plant zum 1.11.2025 eine Reform der Grundsicherung, die das Bürgergeld ersetzt und neue Regelungen einführt.
Den federala regeringen planerar en reform av grundläggande säkerhet den 1 november 2025, som kommer att ersätta medborgarnas pengar och införa nya regler.

Reform av medborgarnas pengar: kommuner slår larm om byråkratiska monster!

Från och med den 1 november 2025 kommer det att ske en omfattande reform av grundtryggheten i Tyskland, som är tänkt att ersätta medborgarnas pengar. Den federala regeringen har satt upp som mål att lätta på budgeten och samtidigt skapa incitament för ökad sysselsättning. Reformen för med sig en del kontroversiella innovationer som möts av oro och hård kritik i kommunerna. Högt Merkurius Många distriktsadministratörer och borgmästare fruktar att de nya reglerna kommer att leda till ett "byråkratiskt monster" som kan driva upp administrativa kostnader enormt.

Ett centralt inslag i reformen är införandet av ett samarbetsavtal mellan bidragstagare och staten. Om avtalen bryts finns risk för kraftiga nedskärningar på upp till 30 procent av ersättningarna. Ordföranden för stadsdelsnämnden i Brandenburg, Siegurd Heinze, är kritisk och beskriver hela reformen som "meningslös och byråkratisk". Ulli Schäfer, distriktsförvaltare på Greiz, ser inte heller riktigt en reformvilja i projektet. Men inte alla borgmästare ser situationen som dramatisk: Dennis Rehbein, den nyvalde borgmästaren i Hagen, inser faran med en våg av stämningar, men är fortfarande optimistisk.

Stigande kostnader och eventuella rättegångar

Den federala regeringen uppskattar att reformen kan ge besparingar på cirka fem miljarder euro. Dessa besparingar anses dock vara minimala, särskilt eftersom den totala årliga kostnaden för medborgarnas pengar är cirka 50 miljarder euro. Kommunerna befarar också att de nya bestämmelserna inte bara kommer att leda till ytterligare administrativa bördor, utan också kan leda till en ökning av stämningar. Dessa rättsliga tvister kan lägga ytterligare belastningar på stadens budgetar.

Dessutom finns det kritik mot att reformen inte är rättvis: medan arbetslösa utsätts för hårdare sanktioner tjänar arbetande människor knappast på innovationerna. De planerade sanktionerna för flera avslag på jobberbjudanden eller uteblivna möten kan vara högljudda Tid gör bara situationen värre för många av de drabbade. På sikt kan detta inte bara göra det svårare att ta arbete, utan också leda till att antalet personer som får grundläggande social trygghet ökar.

Nästa steg

För att övervinna dessa utmaningar är det viktigt att arbetsförmedlingarna är bättre rustade för att säkerställa en effektiv placering. Reformens fokus ligger tydligt på arbetsförmedlingar, inte på de berördas kvalifikationer, vilket i vissa fall ses som en möjlig vändning mot en effektivare arbetsmarknadspolitik. Man får också hoppas att genomförandet av reformen är smart utformat, eftersom sanktionerna inte är obligatoriska och arbetsförmedlingarna därför har en viss handlingsfrihet.

Reformen har därför en dubbel inriktning: det är viktigt att minska kostnaderna, men samtidigt främja integrationen på arbetsplatsen. De kommande månaderna kommer att visa om den federala regeringen kommer att kunna ta kommunernas oro på allvar och samtidigt inleda en effektiv reform.