Energifattigdom i Tyskland: Miljontals kan inte värma sina hem!

Energifattigdom i Tyskland: Miljontals kan inte värma sina hem!

I Tyskland kämpar många medborgare med kostnaderna för att värma upp sina hem. Enligt WZ hade förra året 5,3 miljoner människor i Tyskland inte tillräckligt med pengar för att värma sina hem tillräckligt. Detta representerar 6,3 procent av befolkningen, en minskning från 8,2 procent 2023, men pressen på budgetarna är fortsatt hög. Tyskland ligger därför under EU-genomsnittet på 9,2 procent, även om i länder som Grekland och Bulgarien är andelarna betydligt högre, nämligen 19,0 procent i varje fall.

Situationen är fortfarande spänd, särskilt med tanke på att energipriserna har stigit 50,3 procent sedan 2020 – en betydligt snabbare ökning än de allmänna konsumentpriserna som steg 19,3 procent. På den positiva sidan fick konsumenterna betala något mindre för energi i september i år: hushållsenergin var 1,9 procent billigare jämfört med föregående år, enligt uppgifter från WZ.

Hälsoeffekter och sociala konsekvenser

Enligt en analys av CORRECTIV.Europe baserad på Eurostats data från 2024 kan den ekonomiska oförmågan att värma upp bostaden på ett adekvat sätt utgöra allvarliga hälsorisker. Ett kallt hem ökar risken för psykisk ohälsa, hjärt-kärlproblem och kroniska luftvägsinfektioner. I Tyskland hade cirka 5,2 miljoner människor svårt att ge tillräcklig värme 2024, vilket är en minskning jämfört med föregående år men en ökning sedan 2021.

Noterbart är att Bremen ligger i topp med en andel på 12,2 procent av ouppvärmda hushåll, följt av Saarland (11,1 procent) och Arnsberg (9,6 procent). För många blir frågan mer och mer angelägen: Hur betalar man uppvärmningskostnaderna samtidigt som man ser till att kylskåpet håller sig fullt? Dessa utmaningar innebär att hjälporganisationer rapporterar en ökning av förfrågningar från människor i ekonomiska svårigheter.

Energifattigdom i EU

Problemet med energifattigdom påverkar inte bara Tyskland. Enligt EU-omfattande undersökningar kunde totalt cirka 47 miljoner människor i EU, Schweiz och Norge inte värma upp sina hem tillräckligt i vintras – det motsvarar cirka 10,2 procent av befolkningen. Orsakerna är ofta orenoverade byggnader, höga energikostnader och låga inkomster. De europeiska energipriserna har nästan fördubblats sedan 2020, drivet av nedfallet från pandemin och Ukrainakonflikten. Reallönerna i EU har också sjunkit med 1,1 procent sedan 2019, vilket förvärrar situationen.

Enligt analyserna är det särskilt ensamstående föräldrar, kroniskt sjuka och personer inom låglönesektorn som drabbas. Från och med 2027 införs också ett EU-omfattande CO2-pris för uppvärmning och tankning, vilket ytterligare kan öka uppvärmningskostnaderna. I Österrike drar medborgarna nytta av CO2-inkomster genom klimatbonusen, som är socialt graderad och står i kontrast till utmaningarna i Tyskland.

En drabbad kvinna, som gick under namnet Andrea, beskriver sina extrema besparingsåtgärder och den ständiga oron över stigande uppvärmningskostnader. Hon och hennes partner planerar att flytta till ett varmare hem för att förbättra livskvaliteten för sig själva och sin son. Dessa personliga berättelser lyfter fram behovet av att på allvar ta itu med byggnadsrenovering som en nyckelåtgärd i kampen mot energifattigdom, vilket EU också betonar. För mer information om detta ämne kan läsare besöka de omfattande datauppsättningarna Eurostat eller lära dig mer om den allmänna situationen kring energifattigdom Voxeurop uppleva.