Förbundspresident Steinmeier diskuterar: En tydlig signal mot våld!
Familjedomaren Constanze Zahlbaum diskuterar utmaningarna med våld i hemmet och nödvändiga reformer i Neuruppin.

Förbundspresident Steinmeier diskuterar: En tydlig signal mot våld!
I en tid då ämnet våld i hemmet alltmer hamnar i fokus är utbytet mellan experter av stor vikt. Förbundspresidenten Frank-Walter Steinmeiers besök i Neuruppin gjorde klart hur brådskande detta problem var. Han talade med familjedomaren Constanze Zahlbaum, som har arbetat vid Neuruppin tingsrätt sedan 2019 och har varit ansvarig för familjeärenden sedan 2020. Våld, ofta obemärkt, är en ständig följeslagare i hennes förfaranden, som hon förklarade i en intervju. Cirka 70 procent av fallen handlade om vårdnads- och umgängesfrågor med barn, även om erfarenheter av våld ofta inte avslöjas. Många kvinnor fruktar för sin vårdnad om de tar upp frågan om våld, och samhällets utestängande attityd bidrar inte till att förbättra saken.
Det federala familjeministeriet har aktivt tagit itu med problemet med våld mot kvinnor och barn de senaste åren. En specialistkonferens ägde rum i december 2022 som diskuterade lokala tillvägagångssätt för att ta hänsyn till våld i hemmet när man reglerar vård- och tillträdesfrågor. Det betonades att säkerheten för berörda föräldrar och barn måste vara högsta prioritet. Ekin Deligöz, parlamentarisk statssekreterare, bekräftade behovet av att fullt ut implementera Istanbulkonventionen, som har varit i kraft i Tyskland sedan 2018. Denna konvention kräver att våldsincidenter tas i beaktande när man fattar beslut om vårdnad och umgänge, vilket borde göra sådana förfaranden mer transparenta och säkrare i framtiden.
Utmaningen på landsbygden
Situationen är särskilt utmanande på landsbygden, där förövare och offer ofta lever i samma sociala miljö. Zahlbaum vädjar om vikten av vidareutbildning för domare och advokater för att utveckla en bättre förståelse för dynamiken i våld i hemmet. De mestadels dolda upplevelserna av våld får inte längre ignoreras, och medling – ofta en del av lösningen – har också sina gränser här. I sådana fall är förövarna ofta inte beredda att ta ansvar och psykolog Michaela Rönnefahrt från kvinnojouren gjorde klart att det krävs mer antivåldsträning, men beställs alldeles för sällan.
Ett rikstäckande forskningsprojekt, som har finansierats av det federala ministeriet för familjefrågor sedan november 2021, har redan publicerat resultat om lokala fallstudier. Detta bör bidra till att inse vikten av strukturella förändringar. Nya grepp om säkerhet och skydd mot våld krävs för att inte bara den våldsutsatta förälderns rättigheter ska bevaras, utan samtidigt inte äventyra mödrar och barns säkerhet. Detta visar att många rättsliga beslut kan öka den psykiska stressen för drabbade barn och unga, som ofta själva blir förövare eller offer.
Istanbulkonventionens roll
Istanbulkonventionen har skapat tydliga riktlinjer som också kommer att ha stor betydelse i framtida rättsprocesser. Om det finns tecken på våld måste familjedomstolar fokusera på säkerheten för alla inblandade. Den högre regionala domstolen i Düsseldorf har betonat att när man fattar beslut om vårdnad måste en avvägning göras mellan alla föräldrars och barns grundläggande rättigheter, vilket är förenligt med artikel 31 i konventionen. Här blir det tydligt att juridiska innovationer och ett omtänkande i samhället är nödvändigt för att lösa våldsamma konflikter konstruktivt och ge offren en röst.
Analysen av de aktuella frågorna kring våld i hemmet i Tyskland visar hur viktigt det är att initiera ett omtänk inte bara i domstolarna utan även i samhället som helhet. Utmaningarna är stora, men med vilja och tydlighet går det att åstadkomma förändring.