Olagligt: ​​Domstolen fördömer polisen för att ha pratat med studenter på ett farligt sätt

Olagligt: ​​Domstolen fördömer polisen för att ha pratat med studenter på ett farligt sätt

Debatten om högerextremism i Tyskland får nytt bränsle av ett aktuellt fall i Ribnitz-Damgarten. Det här är 16-åriga Loretta B., som slog rubrikerna våren 2024 på grund av misstänkt högerextremistiskt innehåll på hennes TikTok-konto. En anonym tipsare från Nordrhein-Westfalen hade informerat skolan om innehållet i fråga, vilket ledde till att polisen beordrade ett hot mot Loretta och tog henne ur lektionen. Detta har dock nu bedömts som olagligt och oproportionerligt av förvaltningsdomstolen i Greifswald. Enligt rätten kunde samtalet ha ägt rum i en mindre stigmatiserande miljö, som hemma eller på polisstationen. Det rapporterar Uckermark Kurier som har följt fallets utveckling i detalj.

Lorettas familjs stämningsansökan mot delstaten Mecklenburg-Vorpommern och inrikesministeriet visar hur allvarlig situationen är. Även om polisen inte klassade den inhämtade informationen som brottsrelevant, hade de ändå ett samtal med eleven. Försöket att vidta förebyggande åtgärder mot högerextremistisk verksamhet kritiserades av domstolen som olämpligt. Slutligen påpekade domaren att mildare förfaranden skulle ha varit möjliga i proportionalitetskänslan. Vid det här laget uppstår frågan: Hur långt kan skyddet mot extremistiska tendenser gå?

Policyförklaring

Politiska reaktioner lät inte vänta på sig. Enrico Schult, medlem av AfD:s delstatsparlament, var i rätten som observatör och uttryckte sitt stöd för familjen. Han krävde en ursäkt från de ansvariga ministrarna, vilket orsakade ytterligare diskussioner i politiska kretsar. I det här läget är det intressant att se att vänsterpolitikern Michael Noetzel erkänner delstatsregeringens insatser mot högerextrema aktiviteter, men respekterar domstolens dom.

Federal Agency for Civic Education tar en djupare titt på problemet. Enligt deras uppgifter kan en alarmerande ökning av högerextremistiskt våld och en ökning av sådana brott observeras i Tyskland. År 2020 registrerades till exempel över 23 000 högerextrema brott, inklusive våldsamma attacker. Särskilt oroande är fallen av radikalisering på Internet, som de av Tobias R. och Stephan B., som tjänar som exempel på den försämrade situationen. Förbundsinrikesministern beskrev nyligen högerextremism som det största hotet mot säkerheten i Tyskland.

Vad återstår att göra nu?

Fallet med Loretta B. är både ett symtomatiskt exempel på de sociala spänningarna som finns och en väckarklocka för att ta itu med högerextrema tendenser. Gränsen mellan förebyggande och oproportionerlig insats är ofta tunn, och särskilt skolmyndigheter står inför utmaningen att reagera på lämpligt sätt på sådana incidenter. Det återstår att se vad de framtida rättsstriderna som Lorettas familj kommer att visa sig vara.

Frågan berör oss alla, särskilt i en tid då högerextrema ideologier återigen upplever en högkonjunktur. Det återstår att hoppas att sådana förebyggande åtgärder kommer att vara mer anpassade till proportionalitetsprincipen för att både skydda enskildas rättigheter och skydda allmänheten.