Kris i Västpommern-Greifswald: 100 miljoner euro underskott hotar!

Kris i Västpommern-Greifswald: 100 miljoner euro underskott hotar!

Larmklockorna har ringt i Västpommern-Greifswald: Distriktsrådet har brådskande vädjat till delstatsregeringen i Mecklenburg-Vorpommern att avvärja ett förestående budgetunderskott på 100 miljoner euro. Denna brådskande begäran antogs utan några skiljaktiga röster och syftar till att långsiktigt säkra kommunens handlingsförmåga. Stadsdelsförvaltaren ansvarar nu för att arbeta för att lätta på kommunernas ekonomiska börda och föra stadsdelsnämndens intressen vidare till de kommunala paraplyförbunden, rapporterar Northern Courier.

Utmaningarna är enorma: prognoser tyder på betydande minskningar i intäkter från 2026, samtidigt som utgifterna inom sociala områden kommer att fortsätta att öka. I detta kritiska läge ställs krav på en hållbar minskning av de kommunala ekonomiska bördorna och en revidering av lagen om ekonomisk utjämning. Konkret krävs en höjning av infrastrukturbidraget från statliga medel till 150 miljoner euro för att stabilisera kommunernas ekonomiska bas.

Oroväckande ekonomisk situation för kommunerna

Ser man på decennierna 2014 till 2020 ökade de kommunala anslagen nominellt med i genomsnitt 2,0 % årligen. Bakgrunden till denna positiva utveckling är höjningen av fastighetsöverlåtelseskattesatsen och olika statliga program som främst riktar sig till ekonomiskt svaga kommuner. Ändå försvåras den finansiella situationen för många städer och kommuner av en mängd olika krav från statliga och federala lagar, som t.ex. statlig regering avrättar.

År 2014 var kommunernas negativa finansieringssaldo fortfarande 10,2 miljoner euro, vilket främst berodde på skuldminskning och återbetalning av handelsskatter. Positiva finansieringssaldon prognostiserades dock från 2015 och framåt, med stöd av ökande skatteintäkter och särskilt stöd från staten.

En vädjan till delstatsregeringen

Distriktsrådet i Vorpommern-Greifswald har klargjort att utan rättvis finansiering riskerar kommunernas förmåga att utföra både obligatoriska och frivilliga uppgifter. Det planerade underskottet på nästan 100 miljoner euro 2026 skulle kunna lägga en varaktig börda på kommunerna och kraftigt begränsa deras förmåga att agera inom sociala områden.

Ett förslag om att sänka distriktsavgiften för att skapa ytterligare ekonomisk flexibilitet avvisades dock av inrikesministeriet. Mot den bakgrunden är förhandlingar mellan staten och de kommunala paraplyföreningarna viktigare än någonsin för att hållbart förbättra de ekonomiska ramarna och göra den kommunala infrastrukturen, som enligt rapporten har ett investeringsgap på över två miljarder euro, framtidssäker.