Livsrum i omvandling: Det gröna bältet i kampen mot klimatförändringarna!

Livsrum i omvandling: Det gröna bältet i kampen mot klimatförändringarna!

Naturen förändras, och detta är särskilt märkbart i en av de sista tillflyktsorterna för många djurarter i Tyskland - Gröna bältet. Här, längs den tidigare inre tyska gränsremsan, är det mycket rörelse i år, särskilt när det gäller effekterna av klimatförändringarna. Värmeåret 2023 märks torrheten tydligt. Nyligen skapades nya grunda vattendrag, som främst används av vadare som letar efter mat på de torkande lerbottnen. Entusiastiska naturobservatörer kan till och med upptäcka havsörnar och svarta storkar, medan gråhäger och hägrar också är vanliga. Men beckasinen saknas i år och antalet häckande tovar har minskat märkbart. Torkan har till och med resulterat i att rariteter som garganeyänder och gadwalls saknas, vilket ytterligare förvärrar situationen. MDR ger information om detta.

Men det är inte bara fågelskådare som är aktiva. Som en del av ett nytt projekt har BUND lanserat en 1 400 kilometer lång fältundersökning om insekters mångfald för att registrera den ekologiska betydelsen av det gröna bältet. Denna undersökning är finansierad av Federal Agency for Nature Conservation och är avsedd att stödja skyddet och utvecklingen av livsmiljöerna här. Flygande insekter som sällsynta fritillary och ducat fjärilar och vilda bin får särskild uppmärksamhet. Enligt rapporter i media kommer sex team av experter att samla insektsprover på 100 platser senast i augusti 2023, som sedan kommer att analyseras genetiskt i ett specialiserat laboratorium. Detta är avsett att ge nya insikter om Gröna bältets roll som en klimatkorridor, förklarar BUND.

Skydd och forskning i det gröna bältet

Gröna bältet är inte bara en viktig livsmiljö för djur och växter, utan det kan också vara på väg till UNESCO:s världsarvsutnämning. Prof. Dr Hubert Weiger från BUND framhåller den vetenskapliga grunden för detta steg, medan Sabine Riewenherm från BfN framhåller områdets betydelse för naturvården. Över fyra femtedelar av den 177 kvadratkilometer stora ytan är skyddad som nationella naturminnen. Gröna bältet bildar därmed det längsta kontinuerligt skyddade biotopnätet i Europa och binder samman många skyddade områden. Det är också en del av det europeiska gröna bältet med sina mer än 12 500 kilometer..

De nuvarande utmaningarna som klimatförändringarna innebär bör inte underskattas. Som forskning visar är många pollinatorarter på tillbakagång. Arter som blåklocka saxbi är hotade av utrotning, medan andra arter som sprider sig över Tyskland kan störa känsliga ekologiska balanser. Privatlektor Matthias Schleuning har i sin forskning funnit att samspelet mellan växter och djur i komplexa ekosystem är avgörande för deras hälsa. Han beskriver att många arter måste anpassa sig för att överleva i sin vanliga miljö eller måste flytta till högre regioner. Historiska jämförelser har visat att vegetationszoner har flyttat uppåt med minst 200 meter under de senaste 200 åren, vilket understryker bräckligheten i våra ekosystem.

Slutsats: Naturvård behövs

Situationen på Gröna bältet är en väckarklocka för oss alla: naturvården måste ha högsta prioritet. Den biologiska mångfalden är inte bara vacker att se på, den bidrar också till våra ekosystems motståndskraft. Och medan naturen å ena sidan lider, finns det å andra sidan hopp genom projekt som Insect Diversity Survey, som syftar till att belysa vår miljös tillstånd. I tider av klimatförändringar behövs våra insatser mer än någonsin – det finns något viktigt!