Nio borgmästare kräver 521 miljoner euro för kolavvecklingen i Görlitz!

Nio borgmästare kräver 521 miljoner euro för kolavvecklingen i Görlitz!

Ett hett omdebatterat ämne i regionen runt Görlitz är den kommande kolavvecklingen och de därtill hörande utmaningarna. André Kleinfeld, företagsråd vid Leag Boxbergs kraftverk, uttrycker det i ett nötskal: Han överväger till och med rättsliga åtgärder för att genomdriva den lagligt överensstämmande användningen av federala medel för utfasningen av kol. Hans oro är inte ogrundad, eftersom han tvivlar på att de nuvarande projekten kan erbjuda framtidsutsikter för de cirka 2 000 anställda i regionen. De arbetar för närvarande i Boxbergs kraftverk och i dagbrottsgruvorna i Reichwalde och Nochten, som är planerade att vara i drift till 2038.

Nio borgmästare från Görlitz-distriktet har nu efterlyst finansiering av 521 miljoner euro från strukturfonder till 2038 i ett positionspapper. De betonar vikten av att lägga mer fokus på samhällena runt dagbrottsregionerna. Det råder ett missnöje med hur medlen fördelas, eftersom inte bara städerna och kommunerna i Görlitz kan lämna in ansökningar, utan även i Bautzen, vilket inte förenklar den redan svåra situationen.

Kolavveckling och strukturomvandling

Boxbergs borgmästare Hendrik Balko pekar i sammanhanget på det årliga mervärdet på runt 500 miljoner euro genom Leag. Detta kan dock äventyras av det förestående slut på kolanvändningen. Ett annat planerat vätgaskraftverk, det så kallade H2UB, har lagts på is av Leag, vilket kan påverka framtida planer för energiomställningen.

Lausitzer Reviers regionala övervakningskommitté (RBA) spelar en nyckelroll i urvalet av projekt som ska ansökas om medel för avveckling av kol. Här kräver norrkommunerna medel för projekt inom områdena skolor, fritidshem och transportinfrastruktur för att göra regionen framtidssäkrad. Närmare bestämt ska 305 hektar kommersiell och industriyta utvecklas.

Men alla krav kan inte genomföras juridiskt, vilket RBA:s ordförande Romy Reinisch påpekar. Borgmästarnas ståndpunktspapper är resultatet av intensiva diskussioner mellan stadsdelsadministratör Stephan Meyer och borgmästarna, där det blev tydligt att situationen var brådskande. Den federala regeringen har ställt sammanlagt 2,4 miljarder euro till förfogande för strukturella förändringar i den sachsiska delen av Lusatian-distriktet, vilket ger ett visst spelrum. Hittills har 133 projekt redan valts ut för finansiering, med en total volym på 1,5 miljarder euro, varav 881 miljoner euro redan har anslagits.

Hållbar omvandling i regionen

Som den nuvarande utvecklingen visar kräver utfasningen av kol inte bara ekonomiska åtgärder utan också en helhetssyn på strukturomvandlingen. Federal Institute for Building, Urban and Spatial Research (BBSR) betonar att denna process kommer att påverka samhället, ekonomin och ekologin. Människors deltagande i de drabbade områdena är avgörande för att aktivt kunna forma omvandlingen, inte bara i det lusatiska området, utan även i de centraltyska och rheniska områdena.

Förvandlingen för också med sig nya möjligheter. Enligt en rapport från den federala miljöbyrån kan betydande arbetstillfällen skapas inom områdena förnybar energi och renovering av byggnader, vilket delvis kan kompensera för förlusterna orsakade av kolavvecklingen. Man räknar med att nästan två tredjedelar av de anställda inom brunkolsbranschen kommer att gå i pension till 2030. Samtidigt leder tidig utträde till utmanande effekter, särskilt i brunkolsregionerna, där förlusten av arbetstillfällen måste fördelas över hela åldersstrukturen.

Denna utveckling och de olika tillvägagångssätten för att hantera strukturella förändringar i brunkolsregionerna visar att de kommande månaderna och åren kommer att bli extremt avgörande för regionen. Det återstår att se om borgmästare och medborgare kommer att få nödvändiga resurser och stöd.