Bedrägeri i Döbeln: 70-årigt offer för falska bankanställda!

Bedrägeri i Döbeln: 70-årigt offer för falska bankanställda!

I Döbeln blev en 70-årig kvinna nyligen offer för en perfid bluff som säkert kan drabba många av oss. En fredag ​​fick damen ett samtal från vad som skulle vara en bankanställd. Han hävdade att otillåtna överföringar väntade från hennes konto utomlands och satte kvinnan under massiv press genom att kräva hennes nätbanksuppgifter. Tragiskt nog, men inte ovanligt nuförtiden, fick uppringaren till och med fjärråtkomst till hennes dator så att kvinnan genomförde flera TAN-procedurer via sin bankapp. Som nyhetsportalen Se rapporterade upptäckte hon senare att olagliga överföringar på flera tusen euro redan hade gjorts.

Polisen gör i sammanhanget tydligt vilka råd som är särskilt viktiga. Misstro mot samtal från "bankanställda" är avgörande. Dessutom bör känsliga uppgifter och särskilt nätbanksuppgifter aldrig lämnas ut. "Låt dig inte utsättas för press", lyder rekommendationen. Om du är osäker på ett samtal är det bättre att avsluta samtalet direkt och själv fråga banken hur och när kontakt ska ske.

Skydd mot cyberbedrägerier

Skydd mot sådana fräcka försök till bedrägeri är allt och det sista. Konsumentrådgivningscentret varnar i en omfattande artikel för att det europeiska betaltjänstdirektivet har trätt i kraft nya säkerhetsbestämmelser sedan den 14 september 2019. Tack vare det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) kräver betalningar online nu strängare åtgärder. En ytterligare säkerhetsprocedur, såsom ett transaktionsnummer (TAN), som skickas till mobiltelefonen, är nu obligatoriskt. Ytterligare skydd tillhandahålls av de två oberoende identifieringsfaktorerna som består av kunskap, innehav eller inneboende, såsom lösenord och fingeravtryck. Detta är tänkt att bättre skydda både återförsäljare och konsumenter från kortbedrägerier, enligt uppgifter från Konsumentrådgivningscenter.

Siffrorna talar för sig själva: cirka 67 % av tyskarna använder nätbanker och runt vart tredje skräppostmeddelande innehåller ett nätfiskeförsök. Psykologiska knep som bedragare använder sig av är extremt falska. De manipulerar förtroende och tryck för att få offer att ange känsliga uppgifter. Ibland finns det till och med riktade samtal som kallas vishing (röstnätfiske) där bedragare utger sig för att vara bankanställda. Gilla advokatsidan Lawyer.de visar är det viktigt för banker att kommunicera tydliga säkerhetsriktlinjer och att främja insikt och medvetenhet hos kunderna.

Så vad kan varje individ göra för att skydda sig? En av de enklaste reglerna är: Var misstänksam mot samtal eller mejl från banker och klicka aldrig på länkar i misstänkta meddelanden. Aktivera tvåfaktorsautentisering och kontrollera dina påståenden regelbundet. Om du misstänker bedrägeri bör du omedelbart kontakta banken och få ditt konto spärrat. På så sätt kan du undvika obehagliga överraskningar och vara säkrare på internet.