Zoff för migrationspolicy: Vänster attackerar Schwesig och CDU i MV!

Zoff för migrationspolicy: Vänster attackerar Schwesig och CDU i MV!

deutsch-polnische Grenze, Deutschland - Tvisten om migrationspolitiken i Tyskland ökar. CDU/CSU uppmanar migreringsvängningen som tillkännagavs i Bundestag -valkampanjen, medan det federala kabinettet under kansler Friedrich Merz fattar de första besluten. Till exempel bör vissa flyktingar, särskilt de med dotterbolagsskyddsstatus, inte tillåtas att föra nära släktingar till Tyskland. Dessa åtgärder var redan hård kritik, särskilt från den vänstra fraktionen i Mecklenburg-Western Pomerania.

Stefanie Pulz-Debler, medlem av den vänstra fraktionen, besöker den tysk-poliska gränsen för att genomföra ”parlamentariska observationer”. Hon kritiserar de planerade åtgärderna från den federala ministeren för inrikes Alexander Dobrindt (CSU) och ser en risk för mänskliga rättigheter. Rapporter om avslag från asylsökande som överlämnas till polska tjänstemän orsakar också harsel. Vänstern kräver ett slut på dessa faktiska avslag och betonar att mänskliga rättigheter också gäller för gränser.

Politiska reaktioner och polarisering

Daniel Peters, CDU: s chef för staten, uttrycker harsel om vänsterbesöket till vänster och betonar förändringen av politiken för den nya federala regeringen. Peters ser social polarisering genom sådana åtgärder som hotade och kritiserar påverkan av den vänstra fraktionen på myndigheten av premiärminister Manuela Schwesig (SPD). I ett politiskt område där migreringsdiskussionen blir allt mer komplex är den nuvarande situationen i Tyskland bara en återspegling av de föränderliga tillvägagångssätten i de närliggande europeiska länderna.

Denmark spelar en viktig roll i denna debatt. Landet, särskilt efter den europeiska flyktingkrisen 2015, har förändrats från en liberal till en mycket restriktiv invandringspolitik. Danmark var ett av de första länderna som undertecknade Genèvekonventionen 1951, men sedan dess har många nya förordningar tillämpats som gör inkluderingen och integrationen av migranter betydligt svårare.

Danmarks restriktiva migrationspolicy

Andelen invandrare i Danmark ökade från 3% 1980 till 15,8% 2024. Särskilt påverkas av restriktiv politik är icke-västerländska migranter vars familjeåterförening är allvarligt svår och deras uppehållsrätt ofta ifrågasätts. Asylsökande måste bo hos samlare och får inte arbeta, medan fokus också var på acceptans av värdesaker som asylsökande är värda 10 000 kronor (ca 1 340 euro) måste lämna in.

• 2023 1,343 bostadstillstånd för flyktingar beviljades.
• Den största gruppen av invandrare är från Turkiet (7%) 2024 följt av Polen, Rumänien, Syrien och Ukraina (5%vardera).
• Integrationslagen från 1999 har reformerats flera gånger sedan 2015 och är mer restriktivt än någonsin.

Danmark tar upp mycket få flyktingar i Europa och med sin restriktiva asylpolitik upptar den sista platsen i familjeavordningar och permanenta vistelser. Experter varnar för att sådana restriktiva tillvägagångssätt inte kommer att leda till att antalet flyktingar väsentligt minskar. Icke desto mindre fortsätter Danmark, under den socialdemokratiska regeringen i Mette Frederiksen, i sin plan för att minska antalet asylsökande till noll.