Revolution inom vården: Var fjärde procedur kommer att vara en öppenvårdsoperation i framtiden!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Sjukhusreformen i Teltow-Fläming kommer att främja polikliniska ingrepp från 2026, avlasta kliniker och förbättra patientvården.

Die Krankenhausreform in Teltow-Fläming fördert ambulante Eingriffe ab 2026, entlastet Kliniken und verbessert die Patientenversorgung.
Sjukhusreformen i Teltow-Fläming kommer att främja polikliniska ingrepp från 2026, avlasta kliniker och förbättra patientvården.

Revolution inom vården: Var fjärde procedur kommer att vara en öppenvårdsoperation i framtiden!

På pulsen med sjukvårdsreformen i Tyskland: Före detta hälsominister Karl Lauterbach har beslutat att väsentligt reformera sjukhuslandskapet. Syftet är att öka antalet polikliniska ingrepp, vilket väcker stort intresse hos vårdens intressenter. Enligt en analys från Brandenburgs ekonomiministerium i samarbete med Iges Institute kan 26 till 27 procent av de medicinska ingreppen i Teltow-Fläming och Dahme-Spreewald-regionerna redan i framtiden utföras polikliniskt. Uppgifterna kommer från intervjuer med regionala hälsoexperter samt Federal Statistical Office och sjukförsäkringsbolagen, vilket innebär att resultaten är välgrundade. För många patienter i regionen innebär detta ett steg mot effektivare och ofta mindre stressande behandlingsalternativ.

Analysen visar att framför allt försörjningsområdet Lausitz-Spreewald har stor potential. Inom områdena urologi, interventionell kardiologi och neurologi kan andelen polikliniska behandlingar till och med vara upp till 40 %. Allmän kirurgi står för 34 %, internmedicin 30 % och gynekologi 26 %. Barn- och ungdomsmedicin är dock fortfarande ett ganska utmanande område, där endast cirka 4 % av fallen kan behandlas polikliniskt.

Från större ingrepp och tid på kliniken

Till 2026 förväntar sig experter att vanliga procedurer som blindtarmsoperation eller borttagning av gallblåsan kommer att kunna utföras utan övernattning på sjukhuset. Även om patienterna stannar kvar för observation några timmar efter ingreppet, anses möjligheten att återvända hem snart vara ett stort steg framåt. Boris Woldemar von Engelhardt, överläkare för ortopedi och traumakirurgi vid Evangeliska sjukhuset Ludwigsfelde, förklarar dock att en tydlig åtskillnad mellan öppenvård och slutenvård inte alltid är meningsfull och att slutenvård bör finnas vid behov.

Uppföljningsvården utförs sedan av praktiserande läkare, även om detta kan vara en utmaning med tanke på de olika debiteringssystemen. I synnerhet kan det uppstå svårigheter att boka tid för specialister i regionen.

De stora frågorna om finansiering

I en tid då sjukvården i Tyskland anses vara av hög kvalitet, men ställs inför utmaningar som brist på kvalificerad arbetskraft, demografiska förändringar och kostnadspress, är nästa steg ännu mer avgörande. Som framgår av koalitionsavtalet mellan SPD, De gröna och FDP är syftet att öka utbyggnaden av öppenvården. Huvudfokus ligger på lika ersättning över sektorer, även känd som hybrid DRG, för att hållbart förbättra vården. De medicinska fördelarna med öppenvård är redan uppenbara i medvetenheten om kostnadseffektiva, snabbare och mindre stressande behandlingsalternativ.

Enligt hälsomarknaden är cirka 9 % av de helt slutna patienterna i landet potentiellt lämpliga för öppenvård, där åldersgruppen från 0 till 19 år är särskilt populär med 24 %. En internationell jämförelse visar också att Tyskland ligger efter andra länder som Italien och Spanien när det gäller öppenvård. Intressant nog skedde nästan hälften av sjukhusfallen under 2018 med max en övernattning och trenden mot öppenvård blir allt tydligare.

Framtida trender inom vården

En titt på siffrorna visar att trenden mot öppenvård på avdelningarna är tydlig. Medan 80 % av behandlingarna inom oftalmologi redan utförs på poliklinisk basis är siffrorna för plastikkirurgi omkring 31 % och för urologi 24 %. Fokus på ökningen av öppenvårdsmottagningar kan inte heller förbises.

Sammanfattningsvis kan sägas: Sjukvårdsreformen under Lauterbach skulle avsevärt kunna avlasta både patienter och de befintliga vårdstrukturerna. Men genomförandet av dessa reformer kommer också att bero på viktiga ekonomiska frågor kring ersättning och kopplingen mellan öppenvård och slutenvård. Nästa kapitel i tysk sjukvård är lovande och erbjuder stora möjligheter, men det ska bli spännande att se hur utmaningarna övervinns.

För ytterligare information om detaljerna i öppenvården och dess hälsopolitiska betydelse kan du läsa artiklarna från maz-online.de, aerzteblatt.de och gesundheitsmarkt.de besök.