Fredsordning krävs: DGB varnar för rekordkonflikter 2025!

Fredsordning krävs: DGB varnar för rekordkonflikter 2025!

Den 17 juli 2025 står vi inför en oroande verklighet: rekordmånga väpnade konflikter väntas sedan andra världskrigets slut. Det tyska fackförbundet (DGB) och dess medlemsförbund kräver därför en brådskande omorientering av freds- och säkerhetsordningen inom ramen för FN. De betonar behovet av multilaterala konfliktlösningar som bygger på diplomati och krisförebyggande. För dem är de okränkbara hörnstenarna i en regelbaserad internationell ordning förbudet mot våld enligt internationell rätt, staternas suveräna jämlikhet och folkens självbestämmande. Enligt dgb.de är dessa tillvägagångssätt viktiga för att hantera den spända geopolitiska situationen.

Som den nuvarande situationen visar är effekterna av krig och konflikt förödande. Över 200 000 dödsfall och 120 miljoner människor som förlorar sina hem målar upp en dyster bild. Barn, som ofta betraktas som de "bortglömda offren" i krisområden, är särskilt drabbade. DGB kräver bland annat att ytterligare militärutgifter inte får ske på bekostnad av sociala program. Frågor ställs med rätta när det gäller den planerade ökningen av försvarsutgifterna till fem procent av bruttonationalprodukten – detta skulle uppgå till nästan hälften av hela den federala budgeten. Istället borde fokus ligga mer på sociala investeringar och diplomatiska initiativ.

FN:s roll

En central aktör inom fredsbevarande är FN, som sedan grundandet 1945 har formulerat uppmaningen att upprätthålla internationell rätt och säkerställa världsfred. FN har för närvarande 193 medlemsländer och deras säkerhetsråd har det primära ansvaret för att upprätthålla världsfreden, som beskrivs i artikel 24 i FN-stadgan. Men utmaningarna är stora. Det har inte kommit några nya fredsbevarande uppdrag under det senaste decenniet, medan konflikter som den i Ukraina fortsätter att eskalera. Spänningarna i Mellanöstern, särskilt mellan Israel och Iran, ökar också. Säkerhetsrådet, som endast kan vidta militära åtgärder med alla permanenta medlemmars samtycke, kompliceras ofta av vetorättigheter och stormaktsintressen, vilket sätter en belastning på fredsuppdragens trovärdighet, vilket bpb.de noterar.

Ett annat exempel är situationen i konfliktregioner som Myanmar eller Sahelregionen, där kränkningar av mänskliga rättigheter och krigsförbrytelser är utbredda. Detta ökar ansvaret för det internationella samfundet, särskilt EU- och Nato-länderna, som riskerar att bli stormakters bricka. Medan FN:s bestämmelser om våldsförbud enligt internationell rätt ger en tydlig struktur, får de starkares logik allt mer effekt, krav deutschlandfunk.de och politiken måste därför möta dagens utmaningar.

En uppmaning till klimatmedvetenhet

Med tanke på de annalkande katastroferna är ansträngningarna att skapa en fredlig och rättvis värld mer brådskande än någonsin. DGB gör det klart att Tyskland måste stärka sin oberoende roll som internationell fredsskapande makt och arbeta för att få ett slut på den nuvarande upprustningsspiralen. Det krävs också ett åtagande att försvara den liberala demokratin och den sociala marknadsekonomin. Vapenutgifter som sker på bekostnad av sociala program försvagar både försvarsförmågan och demokratin på lång sikt.

Sammanfattningsvis kräver fackföreningarna en återgång till värderingarna i FN-stadgan och principerna i slutakten från konferensen för säkerhet och samarbete i Europa (CSSE) för att hitta en väg till en fredspolitik som inte bara tar hänsyn till tidigare konflikter utan också ger en glimt av en bättre framtid och stabilitet i världen.