Klimatfond: Tyskland planerar miljarder för social utjämning från 2026!

Klimatfond: Tyskland planerar miljarder för social utjämning från 2026!

Den 30 juni 2025 kommer EU:s medlemsländer att vara pressade: De ska lämna in planer för genomförandet av den nya klimatsociala fonden till EU-kommissionen. Det federala miljöministeriet förklarar att Tyskland och många andra länder i synnerhet behöver mer tid för att samordna med miljö-, social- och konsumentskyddsföreningar. Den federala regeringens mål är tydligt: ​​att presentera planen i år och på så sätt få ett godkännande från EU-kommissionen så snabbt som möjligt. Detta är en del av ett större initiativ för att bekämpa klimatförändringarna, där Tyskland får EU-finansiering värd 5,3 miljarder euro.

Men hur fungerar det exakt? Klimatsociala fonden är utformad som en solidaritetsmekanism för att socialt dämpa bördorna från prissättningen av handel med utsläppsrätter för värme och transporter (ETS 2). Totalt kommer upp till 65 miljarder euro att finnas tillgängliga från 2026 till 2032, varav Tyskland kan få 8 % och ytterligare 1,77 miljarder euro i nationell medfinansiering. Det uppgår till totalt cirka 7,1 miljarder euro för landet under sju år. Det är viktigt att notera att medlen är ”prestationsbaserade” och bara flyter om vissa milstolpar uppnås, vilket ökar ansvaret och mobiliseringen av länderna.

Vägen till en socialt rättvis klimatpolitik

En central punkt i Klimatsocialfonden är att hjälpa hushåll, transportanvändare och särskilt småföretag att gå över till fossilfria alternativ och att förbereda sig för stigande CO2-priser. Tyskland har tänjt på de ekonomiska resurserna med framsynthet och kommer senare att få tillbaka dem från EU. Detta kräver dock noggrann planering och genomförande av sociala stödprogram från 2026.

Samtidigt finns en ny studie som tar upp den planerade utbyggnaden av den europeiska utsläppshandeln (ETS II) till transporter och byggnader till 2027. Detta kommer potentiellt att leda till högre och fluktuerande CO2-priser. Studien, på uppdrag av Climate Alliance Germany, rekommenderar därför att man höjer den nationella CO2-prisbanan före införandet av ETS II och att man inför ett nationellt minimipris. Detta ska inte bara säkerställa mer planering, utan också skapa social balans för låginkomsthushåll och stödja dem.

Expertutlåtanden och krav

Resultaten av studien kommenterades av olika experter. Stefanie Langkamp från Climate Alliance Germany betonar behovet av ett helhetspaket för övergången till CO2-prissättning. Oldag Caspar från Germanwatch påpekar det akuta behovet av åtgärder för att förbereda sig för de stigande CO2-priserna. Dr Jan-Dirk Döhling från Institutet för Kyrka och Samhälle efterlyser implementering av klimatpengar för att kunna erbjuda riktat stöd till låginkomsthushåll. Maria Loheide från Diakonie Deutschland är också tydligt positiv till en nationell klimatsocial plan för att lätta på bördorna.

Sammantaget visar det att genomförandet av Klimatsocialfonden och den planerade utbyggnaden av utsläppshandeln står inför stora utmaningar, men också möjligheter. Hur den federala regeringen och EU kommer att övervinna utmaningarna återstår att se, men en sak är säker: social balans måste vara en central komponent i alla klimatskyddsstrategier.

För en omfattande översikt och ytterligare information är det värt att ta en titt på de ursprungliga källorna och studierna: BMUV, [Klima-Allianz](https://www.klima-allianz.de/presse/melde/neue-studie-zum-eu-emissionshandelfonds-und-klima- Diakonie.