Krigsförbrytare i Tyskland: en fristad för brottslingar?

Krigsförbrytare i Tyskland: en fristad för brottslingar?

Frågan om landet är en fristad för krigsförbrytare diskuteras just nu i Tyskland. I den nya poddserien "Amnesty Germany", som kommer att sändas på WDR 5 från den 12 juli 2025, lyfter programledaren Azadê Peşmen fram berättelserna om de drabbade, anhöriga och experter och konfronterar lyssnarna med verkligheten att vissa brottslingar lever i landet utan att stå till svars. Denna poddserie består av fem insiktsfulla avsnitt som undersöker olika fall av krigsförbrytare i det här landet. Enligt WDR presenteras inte bara framträdande fall utan också de utmaningar som rättsväsendet står inför.

Det första avsnittet kretsar kring överste Anwar Raslan, vars identitet erkänns av en flykting i Berlin. Rättegången i Koblenz är ett utmärkt exempel på de komplexa frågorna om rättvisa när det gäller offer. Det andra avsnittet belyser Luis Kyburg, en före detta militärbefälhavare från Argentina som lever obehindrat i Berlin och är efterlyst för brott mot mänskligheten.

Meningen med folkmord

Men varför är ämnet folkmord så viktigt? Termen, som myntades av den polsk-judiske advokaten Raphael Lemkin 1944, har både juridiska och politiska dimensioner. Förbundsdagen erkände nyligen Holodomor, där upp till sju miljoner ukrainare svalt ihjäl på 1930-talet, som "mord av hunger" och folkmord. Sådana erkännanden hjälper till att prägla de exakta omständigheterna kring dessa tragedier i det kollektiva minnet. Deutschlandfunk påpekar att den juridiska definitionen av folkmord inkluderar riktat dödande av medlemmar i en skyddad grupp, såväl som andra allvarliga handlingar.

FN:s folkmordskonvention från 1948, som folkmordskonventionen bygger på, definierar specifika handlingar som utgör folkmord och beskriver skyldigheterna för parterna i fördraget att förhindra och bestraffa sådana brott. Folkmord anses vara ett brott mot internationell rätt, vilket kräver att alla stater ser till att förövarna ställs inför rätta.

Dolda skyddsrum för kriminella

Det tredje avsnittet av "Amnesty Germany" handlar dock om fallet med en IS-terrorist som dömdes i Tyskland för döden av en femårig flicka. Den chockerande domen är den första juridiskt bindande domen över folkmordet mot yazidierna. Det fjärde avsnittet fokuserar på Talât Pasha, en central figur i det armeniska folkmordet, som sköts av en armenier i Berlin 1921. Det tyska rättsväsendet frikände dock gärningsmannen vid den tiden och frågan uppstår i vilken utsträckning Tyskland var inblandat i detta historiska folkmord.

Det sista avsnittet tittar på Sivas-attacken, där islamistiska extremister satte eld på Hotel Madımak i Sivas 1993 medan en Alevi-festival pågick. Även här lever några av gärningsmännen ostraffade i Tyskland än idag. Dessa berättelser illustrerar hur Tyskland ser på de fruktansvärda kapitlen i sitt förflutna och vilka utmaningar som följer med den rättsliga processen.

Sammantaget ger poddserien inte bara en inblick i brottslingars livshistorier, utan också i de pågående debatterna om rättvisa, ansvar och att komma överens med grymheter – ämnen som är mer relevanta än någonsin.