Innovationer på landsbygden: möjligheter och utmaningar för landsbygden

Innovationer på landsbygden: möjligheter och utmaningar för landsbygden

På landsbygden som Rhenlandet händer allt. Nyligen var det ett spännande möte med innovatörer som presenterade sina idéer om sociala innovationer inom dessa områden. Högt MDR Tematisk öppenhet för att främja innovation gör att de exakta ämnena inte specificeras. Detta gör det möjligt för lokalbefolkningen att bidra med sin kunskap och fördjupa sina egna ämnen.

Finansiering i innovationsprocesser på landsbygden sker ofta i lågtröskelformat som utbyte och nätverkande – ett tillvägagångssätt som är särskilt populärt i dagens snabbrörliga tider. Ralph Richter, en känd forskare vid IRS, betonar att det är viktigt att erbjuda landsbygdens aktörer mer spelrum. När allt kommer omkring vet de bäst vad deras region verkligen behöver.

Kreativitet i landsbygdsutveckling

Utmaningarna ska dock inte underskattas. Man befarar ofta att landsbygdsutvecklingen åter kommer att underordnas jordbrukets gamla intressen, vilket skulle innebära en tillbakagång för hela området. Detta är särskilt anmärkningsvärt när vi beaktar bristen på tillräckliga kultur- och arbetsstrukturer i glesbefolkade regioner, vilket framgår av rapporten. SIGU dyker upp.

Dessa utrymmen är heterogena och erbjuder en mängd olika ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden. Därför finns det inte ett landsbygdsområde, utan snarare många olika aspekter som måste beaktas i sin mångfald. Sociala innovationer kan ofta skapa ny gemenskapsanda och är av central betydelse för att övervinna sociala utmaningar.

Landsbygdsregioner antas ofta vara avlägsna från innovation. Men bilden är bedräglig! Experter kritiserar de traditionella indikatorerna för att mäta innovationsförmåga eftersom de ofta bara tar hänsyn till marknadsbaserade livsmiljöer. Landsbygdsregioner är platser för kreativitet och modet att pröva nya samhällsformer.

Samhällets och nyckelpersoners roll

Sociala innovationer inom dessa områden är ofta en blandning av beprövade och nya metoder för att möta lokala behov. Innovationstrycket ökar, särskilt på grund av demografiska förändringar och välfärdsstatens tillbakadragande beteende. De så kallade tredjeplatserna – som caféer och bibliotek – är väsentliga eftersom de ger utrymme för idéer och experiment som är avgörande för samhällets innovationsförmåga.

Ansvaret ligger ofta i händerna på civilsamhällets aktörer som kliver in där staten och näringslivet ofta når sina gränser. Rymdpionjärer och förändringsmakare arbetar för att utveckla nya former av samlevnad och att använda omgivningens resurser kreativt.

Ytterst är förmågan att utveckla och implementera sociala innovationer nyckeln till landsbygdsregionernas framtida livskraft. Hur skulle interaktionen – med stöd av lokala nätverk av aktörer – på ett hållbart sätt kunna förändra vårt hemland? Dessa frågor finns i rummet och inbjuder till diskussion.