Samhällssköterska Inge: Räddning för landsbygden i MV!

Samhällssköterska Inge: Räddning för landsbygden i MV!

På landsbygden blir sjukvården mer och mer ett problem. Regina Göritzlehner spelar en avgörande roll med sitt "Syster Inge"-projekt, särskilt i Mecklenburgs sjödistrikt, där den medicinska personalstyrkan har minskat drastiskt de senaste åren. Den 58-åriga närsköterskan ingår i projektet Health Department Information Center (InGe), som lanserades 2023 och syftar till att ge grundläggande vård och råd till människor på landsbygden där det råder brist på läkare. Östersjötidningen rapporterar att "Syster Inge" inte bara erbjuder grundläggande medicinsk vård, utan också fungerar som en lyssnare för människors oro och behov.

Deras tjänster kännetecknas av ett individuellt förhållningssätt, bland annat blodtrycksmätningar och svar på frågor om vård och socialtjänst. Dessa lågtröskel- och anonyma rådgivningserbjudanden har redan nått omkring 3 000 personer som sökt råd under de senaste åren och visar hur viktiga sådana initiativ är, särskilt på landsbygden, där specialiserad sjukvård ofta är otillräckligt representerad.

Behovet växer

Hälsovårdens utmaningar på landsbygden ska inte underskattas. Ett argument som ofta lyfts fram är den ojämna fördelningen av sjukvårdsinrättningar jämfört med tätorter. Enligt Federal Agency for Civic Education Det är betydligt färre läkare per invånare, vilket inte bara gör det svårare att nå specialister utan också blir ett betydande problem, särskilt för äldre medborgare som ofta har en högre sjukdomsbörda.

Den låga befolkningstätheten i många landsbygdsområden resulterar inte bara i långa resvägar för patienterna, utan gör också specialiserade läkare mer ekonomiskt lönsamma, vilket innebär att många patienter som bor i närheten ofta förlitar sig på sin husläkare. Ett exempel från Mecklenburg-Vorpommern visar att 10 500 barn och unga bor mer än 20 kilometer från närmaste barnläkare.

En blick in i framtiden

Även om projektet ”Syster Inge” kommer att finansieras genom Pakten för att stärka folkhälsovården fram till slutet av 2026, kvarstår frågan om framtiden för de tjänster som erbjuds. Lokalbefolkningen har uttryckt ett starkt intresse för att fortsätta och eventuellt till och med utöka projektet. Konceptet visar också hur ett samhälle kan förbättra livskvaliteten för sina medborgare när man tittar på innovativa lösningar som telemedicinerbjudanden eller mobila hälsotjänster. Dessa tillvägagångssätt kan vara nyckeln till att hållbart förbättra hälso- och sjukvården på landsbygden och göra en verklig skillnad i människors liv.

Näringssköterskan Regina Göritzlehner har genom sitt engagemang och initiativ bevisat att det går att göra ett värdefullt bidrag till att förbättra vården även i tider av läkarbrist. Dessa former av basvård påminner inte bara om historiska ansatser från DDR, utan är också ett modernt och nödvändigt steg i rätt riktning.