Merkel försvarar låga försvarsutgifter: fred istället för krig!

Merkel försvarar låga försvarsutgifter: fred istället för krig!

På tisdagskvällen ägde ett spännande scensamtal av RND rum i Schwerin, där tidigare förbundskansler Angela Merkel (CDU) gästade. I en tid då diskussionen om försvarsutgifter och Natos riktlinjer är högaktuell, försvarade hon nedgången i tyska militärutgifter under de senaste två decennierna. Merkel förklarade att att spendera 3,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) på försvaret skulle ha försvårat återuppbyggnaden av de nya federala staterna. Detta uttalande illustrerar hur komplex debatten kring vapenfinansiering är och vilka historiska sammanhang som spelar roll här.

Särskilt anmärkningsvärt var Merkels hänvisning till "fredsutdelningen", som gjorde den ekonomiska förvaltningen lättare för henne på 1990-talet. Hon gjorde det klart att den negativa uppfattningen om låga militärutgifter som ett stort misslyckande inte var motiverad. Detta sker mot bakgrund av att Nato-länderna nu har beslutat att öka sina försvarsutgifter till fem procent av BNP till 2035 – en tydlig indikator på det föränderliga säkerhetspolitiska läget i Europa, provocerat av reaktionerna på Ukrainakonflikten och Rysslands aggressiva utrikespolitik.

Natos krav och tyskt försvar

De nya Nato-riktlinjerna slår fast att medlemsländerna nu ska lägga 3,5 procent på försvar och ytterligare 1,5 procent på försvarsrelaterad infrastruktur. Detta markerar en betydande ökning från det tidigare tvåprocentsmålet, som gjordes bindande först 2014. Dessa riktlinjer antogs vid Nato-toppmötet i Haag, där statscheferna enades om de växande hoten från Ryssland, särskilt efter invasionen av Ukraina 2022, eftersom Det rapporterar ZDF.

Tyskland planerar att fördubbla sina försvarsutgifter till 153 miljarder euro till 2029 – en plan motsvarande cirka tre procent av BNP. Kansler Friedrich Merz påpekade att denna ökning inte sker av lydnad mot krav från USA, som de som Donald Trump ställt. Det är snarare ett nödvändigt svar på de nuvarande säkerhetsutmaningarna. Merz har också efterlyst hårdare sanktioner mot Ryssland och betonat vikten av ett närmare samarbete mellan underrättelsetjänsterna.

Ställningstaganden och politisk diskussion

Merkel tog avstånd från retoriken från nuvarande försvarsminister Boris Pistorius (SPD), som kräver att Tyskland måste bli "krigsberedda". Istället förespråkar Merkel ett "fredsskapande" synsätt, som hon ser som hörnstenen i ett starkt försvar. "Kriget i Ukraina kan inte sluta utan dialog", betonade hon och betonade behovet av att föra samtal med Ryssland. Denna uppfattning kan ses som kontraproduktiv, med tanke på den försämrade situationen och de stora intäkter som Nato får av att öka sina medlemsutgifter.

Ändå är den allmänna stämningen bland Nato-länderna blandad. Länder som Polen och Estland spenderar redan långt över tvåprocentsmålet och visar därmed ett högt engagemang. Tjeckiens premiärminister Fiala har till och med inlett diskussioner om en höjning till 3 procent. Denna utveckling illustrerar hur oroliga Natos partner är med tanke på de nuvarande geopolitiska utmaningarna. En titt på Förbundsrepublikens perspektiv visar också att den tyska regeringen uppskattar de tyska försvarsutgifterna 2024 till 2,12 procent av BNP, vilket tillskrivs användningen av specialtillgångar – ett steg i rätt riktning, men ännu inte tillräckligt för att helt uppfylla Natos nya krav.

Sammantaget är diskussionen om försvarsutgifter djupgående och visar på variationerna i politiska attityder mellan stabilitet genom rustning och behovet av dialog. Angela Merkels tydliga vädjan om diplomatisk förnyelse, även i en tid då säkerheten i Europa testas mer än någonsin. Så debatten är långt ifrån över och det återstår att se hur de utestående åtgärderna kommer att påverka Europas säkerhetsarkitektur.