Merkel försvarar låga försvarsutgifter: Fred istället för krig!

Merkel försvarar låga försvarsutgifter: Fred istället för krig!

Schwerin, Deutschland - Tisdag kväll ägde ett spännande scenprat från RND i Schwerin, där den tidigare kanslern Angela Merkel (CDU) var gäst. I en tid då diskussionen om försvarsutgifter och Nato -riktlinjerna är mycket aktuella försvarade hon nedgången i tyska militära utgifter under de senaste två decennierna. Merkel förklarade att en utgiftsgrad på 3,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) för försvar skulle ha gjort det svårt att återskapa de nya federala staterna. Detta uttalande illustrerar hur komplex debatten om beväpningsfinansiering är och vilka historiska sammanhang som spelar en roll här.

Särskilt anmärkningsvärt var Merkels hänvisning till "fredsutdelningen", vilket gjorde det lättare för dem på 1990 -talet. Hon klargjorde att den negativa uppfattningen av låga militära utgifter inte var motiverade som stort misslyckande. Detta görs mot den bakgrund som Nato-staterna nu har beslutat att öka sina försvarsutgifter till fem procent av BNP år 2035-en tydlig indikator på den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa, provocerade av reaktionerna på Ukraina-konflikten och Rysslands aggressiva utrikespolitik.

Nato -krav och tyska försvar

De nya Nato-kraven föreskriver att medlemsstaterna nu bör spendera 3,5 procent för försvar och ytterligare 1,5 procent för försvarsrelevant infrastruktur. Detta markerar en betydande ökning av de föregående två procentliga målen, som endast var bindande under 2014. Dessa riktlinjer beslutades vid Nato -toppmötet i Haag, där statscheferna enades om de växande hoten från Ryssland, särskilt efter Ukraina mars 2022, till exempel zdf-rapporter .

Tyskland planerar att fördubbla sina försvarsutgifter med 203 miljarder år 2029 - ett projekt som motsvarar cirka tre procent av BNP. Kansler Friedrich Merz påpekade att denna ökning inte inträffar från lydnad till fordringar från USA, som uppvuxen av Donald Trump. Snarare är det en nödvändig reaktion på de nuvarande säkerhetsutmaningarna. Merz krävde också skarpare sanktioner mot Ryssland och betonade hur viktigt närmare samarbete mellan de hemliga tjänsterna är.

positioner och politisk diskussion

Merkel distanserade sig från retoriken från den nuvarande försvarsminister Boris Pistorius (SPD), som kräver att Tyskland måste bli "krigföring". Istället förespråkar Merkel en strategi för "fred", som hon ser som hörnstenen i ett starkt försvar. "Kriget i Ukraina kan inte sluta utan dialog," betonade hon och betonade behovet av att ha samtal med Ryssland. Denna uppfattning kan betraktas som kontraproduktiv, med tanke på den intensifierande situationen och den omfattande inkomst som Nato hotar att öka sina medlemsutgifter.

Ändå förblir den allmänna stämningen blandad bland Nato -länderna. Länder som Polen och Estland är redan långt utöver det två procentiga målet och visar således en hög engagemang. Den tjeckiska premiärministern Fiala har till och med stimulerat diskussioner om en ökning till 3 procent. Denna utveckling illustrerar hur oroade Nato -partners överväger de nuvarande geopolitiska utmaningarna. En titt på federala republikens perspektiv visar också att de tyska försvarsutgifterna 2024 från den federala regeringens sida beräknas vara 2,12 procent av BIP, vilket tillskrivs användningen av speciella medel - ett steg i rätt riktning, men ännu inte tillräckligt för att uppfylla de nya kraven i Nato helt.

Sammantaget är diskussionen om försvarsutgifter djup och visar variationerna i den politiska inställningen mellan stabilitet genom rustning och behovet av dialog. Angela Merkel förespråkar tydligt diplomatisk förnyelse, även vid en tidpunkt då säkerheterna i Europa är mer än någonsin under testet. Så debatten är långt ifrån över, och det återstår att se hur de enastående åtgärderna kommer att påverka Europas säkerhetsarkitektur.