NATO-toppmöte: Tysklands Bundeswehr står inför en historisk omstrukturering!

NATO-toppmöte: Tysklands Bundeswehr står inför en historisk omstrukturering!

Den 24 juni 2025 träffas Nato i Haag för att sätta den avgörande kursen för medlemsländernas militära framtid. Fokus ligger på nya militära mål som är avsedda att ta hänsyn till kraven i den nuvarande säkerhetspolitiska situationen. Högt dagliga nyheter Att öka militära krav med i genomsnitt en tredjedel är en central fråga. För Bundeswehr innebär detta omfattande förändringar för att möta de nya utmaningarna.

Den planerade truppstyrkan på runt 200 000 soldater räcker inte längst fram och bak. Försvarsminister Boris Pistorius ser ett behov av cirka 260 000 soldater. Debatten om att återinföra värnplikten intensifieras, samtidigt som det nuvarande koalitionsavtalet föreskriver frivillig tjänstgöring. Däremot kan obligatoriska moment snart diskuteras för att uppfylla kraven.

Omfattande militära reformer nödvändiga

Militäranalytikern Gustav Gressel gör det klart att europeiska länder kommer att behöva behålla sin egen militära kapacitet i framtiden. Detta har särskilt att göra med underskotten i Bundeswehr. Högt NZZ Det finns ett akut behov av att komma ikapp inom områden som spaning, kommunikationer, tankning av flygplan och satellitspaning.

Bundeswehr behöver inte bara ytterligare soldater, utan också mycket ny utrustning och infrastruktur. Styrkan har för närvarande cirka 62 000 soldater till sitt förfogande, men det behövs tiotusentals fler för att möta de höga kraven. Tyskland planerar också att stationera stridstrupper i Litauen till 2027. Detta anses också nödvändigt med tanke på den mer spända säkerhetssituationen.

De ekonomiska kraven ökar

I framtiden förväntar sig Nato att dess medlemsländer, särskilt Tyskland, ökar försvarsbudgetarna till 5 procent av bruttonationalprodukten. Det skulle innebära cirka 215 miljarder euro för Tyskland, baserat på föregående års BNP. Natos generalsekreterare Ruttes förslag förutser en uppdelning på 3,5 procent av utgifterna för traditionellt försvar och 1,5 procent för försvarsrelaterade utgifter. Dessa inkluderar bland annat infrastruktur, cybersäkerhet och digitalisering, som också framgått.

Bundeswehrs nuvarande infrastruktur visar sig vara otillräcklig, eftersom många baracker har stängts eller tillåtits förfalla. För att bygga de akut nödvändiga nya barackerna och depåerna måste planeringsförfarandena kortas och anbuden förenklas. Försvarsminister Pistorius uppskattar att det behövs upp till 460 000 soldater enbart för den aktiva styrkan, även om en stor del av de nuvarande 180 000 aktiva soldaterna för närvarande saknas.

Sammantaget står Bundeswehr inte bara inför modernisering, utan också en systemförändring som kan få långtgående konsekvenser för den militära säkerheten i Europa. En stor förändring av Europas militära landskap är nära förestående, vilket kan innebära att Tyskland står inför uppgifter som påminner om Västtysklands upprustning 1955.

Diskussionerna kring militära utgifter och reformer inom Bundeswehr är därför inte bara av nationell utan också av internationell betydelse. Trycket från USA och Nato ökar och tecknen pekar mot omfattande reformer och innovationer i den tyska försvarspolitiken.