Chipkris och leveranskedjor: Magdeburgs framtid i fara?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Sachsen-Anhalt diskuterar utmaningarna med chipproduktion och leveranskedjor när den högteknologiska parken i Magdeburg växer.

Sachsen-Anhalt diskutiert die Herausforderungen der Chipproduktion und Lieferketten, während der High-Tech-Park in Magdeburg wächst.
Sachsen-Anhalt diskuterar utmaningarna med chipproduktion och leveranskedjor när den högteknologiska parken i Magdeburg växer.

Chipkris och leveranskedjor: Magdeburgs framtid i fara?

De senaste åren har chipkrisen haft en allvarlig inverkan på internationell handel och industri. Spelarna står inför stora utmaningar, särskilt i Sachsen-Anhalt, där den högteknologiska parken i Magdeburg anses vara en av markerna för chipproduktion. Marco Langhof, ordförande för Sachsen-Anhalts arbetsgivareförening, har redan påpekat svårigheterna som påverkar halvledarutvecklingen. Att förpacka just dessa chips är arbetskrävande och ställer till problem för många företag. Många halvledare skickas för närvarande till Kina, vilket kan visa sig vara riskabelt på grund av nya geopolitiska förändringar. Högt MDR Det finns en växande insikt om att den internationella arbetsfördelningen inte bara minskar kostnaderna utan också medför betydande politiska risker.

Sachsen-Anhalts ekonomiminister Sven Schulze gör det också klart: Europa är dyrare än andra regioner när det kommer till infrastruktur och produktion. Dessa stigande kostnader har en direkt inverkan på konsumentpriserna. Langhof uttrycker också sin skepsis till att företag kommer att lära av kriser och diversifiera sina inköps- och leveranskedjor. Storföretagens avdelningar är ofta mycket starka i förhandlingar, vilket gör att de desperat försöker minimera utgifterna.

Framtiden för chipproduktion i Europa

Den högteknologiska parken i Magdeburg har ambitiöst satsat på att stärka chipindustrin i Europa. Schulze inser dock att investeringsviljan för närvarande är begränsad. Detta är desto mer dramatiskt eftersom EU:s andel av den globala chipproduktionen är extremt låg. Behovet av ytterligare produktionsplatser kommer att bli allt tydligare under de kommande decennierna för att förbli konkurrenskraftig.

Ett annat relevant ämne är globala leverantörskedjor, som Caspar Dohmen, expert på internationell handel och leverantörskedjor, har funderat på i detalj. Hans bok "Supply chains. Risks of the global division of work for people and nature" belyser problemen och perspektiven i detta ämne. Dohmen har utförligt rapporterat om behovet av att hålla företag ansvariga för att respektera mänskliga rättigheter längs deras leveranskedjor. Detta var särskilt uppenbart efter Rana Plaza-olyckan i Bangladesh 2013, som väckte mycket debatt om säkerhet i fabriker och arbetsförhållanden.

Förändrade uppfattningar och nya lagar

Allmänhetens uppfattning om den globala arbetsfördelningen har förändrats avsevärt till följd av Corona-pandemin. Den tydliga skillnaden mellan industriländer och utvecklingsländer är inte längre lika skarp, eftersom många östeuropeiska länder ofta erbjuder lägre löner än de i Kina. Även i Tyskland visar det planerade utkastet till lag om leveranskedja att det är dags att vidta åtgärder. Tidigare var åtgärder ofta bara frivilliga, men detta kunde nu bli obligatoriskt för att förbättra människorättssituationen.

EU planerar också en heltäckande lag om försörjningskedjan som kan innefatta långtgående åtgärder för företagsansvar. Samtidigt som miljöprotektionism diskuteras som ett alternativ för att stödja miljövänlig produktion, är det också viktigt att företag börjar diversifiera sina leveranskedjor idag. Detta skulle inte bara kunna fungera som riskhantering, utan också som ett sätt att skapa kortare och mer transparenta leveransvägar.

Den aktuella utvecklingen visar att det nu är dags att ha bra hand och aktivt arbeta med att förbättra produktionsförhållandena – både i Tyskland och internationellt. Vi står inför en vändpunkt som innebär både risker och möjligheter.