Flaggtvist i Thüringens delstatsparlament: symboler för suveränitet?

Flaggtvist i Thüringens delstatsparlament: symboler för suveränitet?

I Thüringen pågår en sjudande politisk diskussion om flagghissning. I distriktet Saale-Orla, fr.om MDR rapporterar, planerar distriktsadministratören att låta vaktmästare hissa flaggorna framför skolor. Detta bör dock inte ske varje dag, utan helst en gång, för att säkerställa permanent flaggning. Herrgott framhåller att flaggorna främjar de statliga institutionernas synlighet. Vid storm eller storm vill man spontant bestämma om flaggorna ska förbli hissade eller tas ner.

Striden om flaggan har upprört människor i Thüringens delstatsparlament. Regeringsfraktionerna inom CDU, BSW, SPD och AfD vill lämna in en ansökan den 18 juni. CDU:s parlamentariska gruppledare Andreas Bühl ser flagguppvisningen som mer än bara en symbolisk handling. Han kräver att alla myndigheter i Fristaten permanent utrustas med Thüringens, tyska och europeiska flaggor. AfD, som skarpt kritiserar den europeiska flaggplanen och uttrycker oro för suveräniteten, orsakar oro.

Tvist om symbolpolitik

Vänstern ser hela debatten som symbolpolitik och ser inget behov av att anpassa Thüringer flaggförordning. "Flaggor på stolpar löser inga riktiga problem", säger Ronald Hande, Vänsterpartiets inrikespolitiska talesperson. Detta gör det tydligt att diskussionen om flaggor inte bara handlar om nationell identitet, utan också om sociala frågor.

För 75 år sedan slutade andra världskriget och den demokratiska förnyelsen i Europa började. Det holländska samhället Dinkelland påminner oss också om detta genom att uppmana människor att hissa flaggor och reflektera över innebörden av frihet Nordhorn rapporterad. För att fira dagen lät borgmästare Thomas Berling hissa den europeiska flaggan i stadshuset för att påminna människor om värdet av frihet, öppna gränser och mänskliga rättigheter. Dessa ämnen är särskilt relevanta på grund av coronapandemin, eftersom många personliga friheter har begränsats.

En tillbakablick i historien

Konflikterna om statssymboler väcker också historiska minnen. I januari 1933 blev Adolf Hitler kansler, vilket skedde genom att kringgå de demokratiska strukturerna i Weimarrepubliken Segu beskriver. Riksdagsbranden och det efterföljande dekretet om att avskaffa grundläggande rättigheter ledde till förföljelse av många människor och skapade förutsättningar för en odemokratisk regim.

Dessa historiska sammanhang illustrerar vikten av att bevara våra demokratiska värderingar och symboler. Den pågående diskussionen i Thüringen om flagghissning skulle därför kunna ses som ett ytterligare steg mot att befästa en stabil och synlig demokrati.