Suche
Mein Konto
Trädkrav för städer: Hundertwassers arv och Mitscherlichs vision!
Upptäck Magdeburgs historiska koppling till ekologisk stadsplanering och inflytandet från Hundertwasser och andra visionärer.
Trädkrav för städer: Hundertwassers arv och Mitscherlichs vision!
Under de senaste decennierna har det blivit mer angeläget att tänka på våra städer. Detta kan spåras tillbaka till verk som Alexander Mitscherlichs "The Inhospitality of Our Cities", som uppmärksammade klagomålen i efterkrigstidens urbanism redan på 1960-talet. Högt pressen Mitscherlich satte fingret i såret: separeringen av funktioner och den överdrivna prioriteringen av biltrafiken skulle leda till social upplösning och ett skadligt alienation från naturen. Denna kritik har inte bara hörts i Österrike, utan har också gett upphov till kreativa lösningar.
En central aktör i denna utveckling var Friedensreich Hundertwasser, en visionär konstnär och miljöaktivist. Han efterlyste human arkitektur och uttalade sig för begrepp som den individuella ”fönsterrätten” och ”trädplikten”. Hundertwasser, som föddes 1928 och överlevde Förintelsen, integrerade naturen i sin arkitektur, till exempel i det berömda "Hundertwasserhaus" i Wien eller "Rogner-Therme" i Bad Blumau. Hundertwasser själv och hans partners som Peter Pelikan och Heinz Springmann har på ett avgörande sätt bidragit till att förverkliga sådana projekt och därmed ha en varaktig inverkan på stadsbilden.
Huvudpersonernas inflytande
Även om Hundertwasser gick bort 2000, lever hans arv vidare. Harald Mann, en annan pionjär inom ekologiskt tänkande, tog sin idé om den "städsegröna staden" i spel 1936, men den erkändes bara långsamt. Tyvärr förblev många av hans projekt, som ett planerat spa-komplex i Leopoldskron, orealiserade. Ändå bidrog hans och Hundertwassers idéer till grundandet av ett nytt "grönt" parti i Österrike som är intensivt ägnat åt miljöskydd. Dessutom har historiker som Peter Payer också bidragit till att undersöka denna utveckling och göra en bredare allmänhet känslig för ämnena stadsdesign och närhet till naturen.
Utbildning av nya specialister spelar för närvarande en viktig roll i stads- och landskapsplanering. Masterprogrammet i miljöledning och stadsplanering vid RheinMain University of Applied Sciences ger akademiker omfattande kompetens. Ämnen som grannskaps- och stadsutveckling, naturvård och friluftsskydd står i fokus för kursen. De RheinMain Yrkeshögskola har satt upp som mål att utbilda generalister som inte bara tillför ekonomisk och ekologisk kunskap, utan också skaffar sig ledarskapsförmåga.
Vad väntar oss i framtiden?
Trenden mot att integrera naturen i städer är inte bara en estetisk önskan, utan ett akut behov. Med tanke på de utmaningar som klimatförändringarna innebär blir kravet på fler grönområden och bättre livskvalitet allt högre. Städer står inför uppgiften att återuppfinna sig själva och införliva lärdomarna från visionära tänkare som Hundertwasser och Mann i sin planering. Om detta lyckas kommer att vara avgörande för en harmonisk samexistens mellan människor och natur i våra tätorter.