Byggstopp på Stendals kärnkraftverk: Hur Tjernobyl förstörde planerna!

Byggstopp på Stendals kärnkraftverk: Hur Tjernobyl förstörde planerna!

Upphörandet av byggandet av Stendals kärnkraftverk är fortfarande en central punkt i det forna DDR:s energihistoria och har satt sina spår än i dag. Den 14 juli 1990 krävdes ett stopp för byggandet efter att den katastrofala reaktorolyckan i Tjernobyl väckte farhågor om kärnenergi. Negativa reaktioner på den "sovjetiska designen" formade den allmänna opinionen och ledde till ett snabbare övergivande av kärnkraftsprojekt. Enligt Bayerischer Rundfunk var projektet, som alltid ansågs ambitiöst, avsett att förse 20 % av DDR-hushållen med kärnkraft.

Byggarbetsplatsen för kärnkraftverket Stendal, som ligger 15 km nordost om Stendal i den lilla byn Niedergörne, var en gång den största byggarbetsplatsen i Europa och sträckte sig över en yta motsvarande 630 fotbollsplaner - en enorm dimension! Upp till 10 000 arbetare var anställda på plats medan kyltorn förvandlade landskapet till en futuristisk bild.

Den missade potentialen

Projektet påbörjades den 1 augusti 1974 och trots de ambitiösa planerna på att bygga de fyra reaktorerna med en total kapacitet på 4000 MW kom den slutliga domen om kärnkraftverket den 1 mars 1991 då arbetet stoppades. De totala kostnaderna för projektet hade nu ökat från de ursprungliga 10 miljarderna Ostmarks till uppskattningsvis 20 miljarder Ostmarks. Därför krävde projektet inte bara ett massivt infrastrukturstöd – 14 000 lägenheter, skolor och en ny järnvägsförbindelse skapades – utan också en övergripande planering, som måste revideras efter reaktorolyckan i Harrisburg. Wikipedia framhåller att allt detta stelnade till en oroande bild.

Istället för ett fungerande kraftverk lämnade byggstoppet en ruin efter sig som endast ett fåtal företag – inklusive ett massabruk och ett biometanraffinaderi – gynnades av. Anläggningarna har nu hittat sin plats på den tidigare kärnkraftsanläggningen, medan resten har urartat till en öken.

En titt på det förflutna

Det politiska landskapet i DDR behövde dock inte bara ta itu med frågan om energiförsörjning. Minnen från det förflutna skrapar på ytan av framsteg. MDR rapporterar att ett avtal med Sovjetunionen lanserade atomenergiprogrammet i DDR redan 1955 – en vändning som i slutändan bara var delvis framgångsrik. Av de ursprungligen planerade 20 kärnkraftverken år 1970 var endast två byggda och kunde inte ge ett betydande bidrag till energiförsörjningen.

De utmaningar som ledde till brister i kvalitet och utbildning av personal är nu en del av historien. Den hemliga dokumentationen av bristerna avslöjade förekomsten av allvarliga problem som ledde till en gradvis förlust av förtroende för kärnkraftspolitiken.

Idag förblir platsen för Stendals kärnkraftverk inte bara ett minnesmärke över misslyckade energiprojekt, utan symboliserar också den tyska energipolitikens förändring och utmaningar. Byggstoppet är mer än ett datum – det är en del av ett narrativ om säkerhet, ansvar och sökandet efter en hållbar väg in i framtiden.