Thüringen och Sachsen firar 35 år av demokrati: En tillbakablick!

Thüringen och Sachsen firar 35 år av demokrati: En tillbakablick!

Den 25 oktober 2025 mindes Thüringen en historisk vändpunkt: den första sessionen i det fritt valda delstatsparlamentet efter återföreningen. Thadäus König, CDU:s delstatsparlamentspresident i Thüringen, gjorde det klart vid ceremonin i Erfurt att det inte räckte att bara bekräfta demokratin. Det är snarare viktigt att aktivt arbeta för att försvara dem. Hans ord ekade genom rummet och underströk vikten av denna händelse, som började den 25 oktober 1990 i den tyska nationalteatern i Weimar. Den första sessionen i det sachsiska parlamentet mindes också denna dag i Sachsen. Delstatsparlamentets president Dierks talade i Dresden om de milstolpar som sattes av den första plenarsessionen för demokrati i Sachsen, som ägde rum den 27 oktober 1990 i Epiphany Church.

Men att se tillbaka går längre än bara återförening. Rötterna till den demokratiska utvecklingen i Thüringen och Sachsen kan spåras tillbaka till revolutionen 1848/49. Vid den tiden skapades Paulskirche-konstitutionen, som hade ett djupgående inflytande på den konstitutionella utvecklingen i regionen. I många delstater i Thüringen skapades parlamentariskt-konstitutionella förhållanden som gjorde det möjligt att föra fram de politiska reformer som växte fram under revolutionen. Dessa förändringar var avgörande för medborgarna och bidrog till skapandet av en politisk ram som innefattade medborgarna i demokratiska processer. Särskilt den nya vallagen, som föreskrev universella, direkta, lika och hemliga val, var ett rejält steg framåt, även om många reformer vändes om under restaureringen.

Meningen med demokrati

Königs vädjan om att försvara demokratin påminner oss om att kraven på ett demokratiskt samhälle går långt utöver att bara rösta. Historiker betonar att den sociala utvecklingen är nära kopplad till politiska framsteg. Det långa 1800-talet såg en optimism präglad av hoppet om enhet, rättvisa och frihet. Behovet av rättsregler och parlamentariskt deltagande var särskilt stort bland medelklassen, som organiserade sig utifrån erfarenheter av svårigheter och orättvisor.

Revolutionen 1848 fick många tyskar att kräva friheter, en konstitution och ett parlament. Denna ansträngning drevs av nationalistiska och konstitutionalistiska strömningar. Frankfurts nationalförsamling antog den kejserliga konstitutionen 1849, trots att revolutionen brutalt besegrades. Ändå infördes i många tyska delstater, såsom Thüringer-regionen, konstitutioner som banade väg för en senare demokratisk utveckling.

Ser tillbaka med förutseende

I dagens värld, när ekon från det förflutna fortfarande sätter sina spår i samhället, är det viktigt att komma ihåg hur svårvunnen demokrati är. Thadäus König och hans sachsiske kollega Dierks påminner oss om att det förflutnas landvinningar inte kan tas för givna. Vi måste upprätthålla demokratiska värderingar i vår vardag och aktivt arbeta för att skydda dem. Detta är det enda sättet vi kan säkerställa att förfädernas kamp inte var förgäves.

Detta ger oss mycket att göra som samhälle. Nu är det upp till oss att föra vidare och leva de principer som formulerades i de revolutionära striderna och de första fria valen. Historien lär oss att demokrati inte är en engångshändelse, utan en pågående process som kräver konstant vaksamhet och engagemang.