Adelns hemligheter: kvinnor och familj på 1800-talet avslöjade!
Föredrag om adelssläkter på 1800-talet av prof. dr Monika Wienfort den 29 oktober i Gotha. Fri entré!

Adelns hemligheter: kvinnor och familj på 1800-talet avslöjade!
Onsdagen den 29 oktober är Gotha forskningsbibliotek i Spegelsalen på Friedenstein slott platsen för en spännande föreläsning. Som en del av den årliga utställningen "ADEL MACHT STATE. The Gotha Court Calendar from 1763 to 1944", Forskningsbibliotekets Vänner Gotha e.V. välkomnar alla intresserade. Inträdet är gratis - en god anledning att ta reda på mer om adelns mångfacetterade värld! Ämnet "Kvinnor, män och familjer: adelns villkor och idéer under 1800-talet" kommer att presenteras av Prof. Dr. Monika Wienfort från University of Potsdam.
Prof. Wienfort, som innehar professuren för Brandenburg-preussisk historia, undersöker i sin föreläsning hur kvinnor och män på 1800-talet beskrev sig själva som ädla och vilka idéer de hade om det. Fokus ligger särskilt på den aspekt av familjen, som adeln som social grupp bygger på. Lyssnare kan se fram emot spännande insikter i upplevelserna av dåtidens adelsmän Oscar am Freitag rapporterar i att Wienforts juridiska och konstitutionella expertis ett särskilt fokus på brittisk och preussisk historia, kommer att vara värt besväret.
En titt på genusfrågor
Forskning om adliga kvinnor har blivit allt viktigare de senaste åren. Till exempel handlar Kubrovas bok, baserad på hennes avhandling från 2009, om ädla kvinnors diskriminerande ställning i utbildningssystemet och samhället på 1800-talet. En lucka i tidigare forskning lyfts fram, som ofta var ensidig, "utan ifrågasättande manlig" Querelles Net. Kubrova undersöker frågan om ett "gott liv" ur moralfilosofin och analyserar självbiografiska skrifter av ädla kvinnor som retrospektiva meningskonstruktioner. Hennes arbete bygger på 36 självbiografier som ger intressanta insikter i ämnena familj, äktenskap och arbete.
Författaren ifrågasätter familjens roll som socialt rum och de handlingsmöjligheter som uppstår för kvinnor. Det som är intressant är att könspolaritet ofta var mindre avgörande för ädla kvinnor så länge de kunde förbli erkända i samhället. Avslöjande resultat visar att mot slutet av 1800-talet hade ensamstående aristokrater möjlighet att arbeta professionellt utan att riskera sin sociala status.
Växande relevans för aristokratisk forskning
Det växande intresset för aristokratisk forskning återspeglas inte bara i utgivningen av böcker, utan också i många konferenser och utställningar. Före 1990-talet fick detta ämne mycket mindre uppmärksamhet, även om adeln spelar en viktig roll i tysk historia. Fokus för aktuell forskning ligger på adelns kulturella värden, förhållandet till regionen och nationen samt den sociala statusen i det moderna samhället H-Soz-Kult.
En del av diskussionen syftar också på homogeniteten och olikheten inom adeln när det gäller nationell identitet. Dessa olika forskningsområden syftar till att ge en tydligare bild av adelns roll och identitet och belysa deras sociala påverkan. Det finns också kritiska röster som konstaterar att adelns värderingar genomgår en dynamisk förändring som inte är statisk.
För alla som är intresserade av den spännande kopplingen mellan adel och genusfrågor är föreläsningen av prof. Dr. Wienfort ett utmärkt tillfälle att vidareutbilda sig och upptäcka nya perspektiv. En efterföljande mottagning för vänkretsen avrundar kvällen och inbjuder till vidare diskussioner.