Höcke slutligen dömd: böter för nazistiska slogans!

Höcke slutligen dömd: böter för nazistiska slogans!

I en anmärkningsvärd process har rättsläget för AfD-politikern Björn Höcke, ordförande för AfD i Thüringen, hamnat på spetsen. Den 11 september 2025 avslog förbundsdomstolen i Karlsruhe två av Höckes överklaganden, vilket gjorde Halle regionala domstols domar juridiskt bindande. Det innebär att Höcke får ta allvarliga konsekvenser för sina uttalanden från 2021 och 2023, där han använde en förbjuden SA-slogan.

Användningen av sloganen "Allt för Tyskland", en slogan från Sturmabteilung (SA) för Nationalsocialist German Workers' Party (NSDAP), sägs ha förekommit vid evenemang i Merseburg och Gera. Enligt tingsrätten var Höcke medveten om att denna slogan var förbjuden. Hans argument att dessa uttalanden gjordes inom ramen för hans mandat övertygade inte domstolen. Därför kunde inget straffrättsligt skydd erhållas för honom, som MDR rapporterar.

Rättslig grund och domar

Den straffrättsliga relevansen av Höckes uttalanden bygger på 86a § i brottsbalken som förbjuder användning av symboler för grundlagsstridiga organisationer. Hit hör även organisationer som SA, som spelade en central roll i nationalsocialismen. Den rättsliga ramen är tydlig: Uttalanden som använder dessa slagord faller inte under yttrandefriheten. Förbundsdomstolen bekräftade regiondomstolens bedömning att Höckes uttalanden utgjorde ett brott och dömde honom till böter på totalt 29 900 euro.

Domarna som avkunnades 2024 gällde uppenbarligen användningen av den aktuella sloganen i hans tal. Dessa domar gjordes hållbara genom den omfattande granskningen av Federal Court of Justice. Höcke tvingas därför bära de ekonomiska konsekvenserna av sitt handlande och måste samtidigt behandla ytterligare ett mål om uppvigling som har anhängiggjorts vid Mühlhausens tingsrätt sedan förra året, eftersom Deutschlandfunk rapporterar.

Politiska implikationer

Domarna kastar också en skugga över AfD, som gång på gång konfronteras med högerextrema tendenser. Användningen av nazistiska slagord ger inte bara upphov till juridiska problem, utan testar också partiets sociala acceptans. I sammanhanget med över 100 högerextrema organisationer som anses vara grundlagsstridiga i Tyskland illustrerar detta riskerna med sådana uttalanden. Den senaste tidens händelser har visat hur känsligt det tyska rättssystemet är för extremism och dess symboler, en fråga som fortfarande är hög i samhället som helhet.

Konsekvenserna för Höcke och hans parti kan ännu inte förutses. Men en sak är klar: politisk retorik och yttrandefrihetens gränser är ett känsligt ämne i Tyskland. Domstolarna är här otvetydiga – och det får allmänheten inte glömma.