Hat mot judar i Tyskland: En oroande ökning sedan 2023

Hat mot judar i Tyskland: En oroande ökning sedan 2023

Antisemitismen i Tyskland visar för närvarande alarmerande proportioner. Tecknen verkar som en omisskännlig signal: högt Emma Antalet fysiska attacker mot judiska medborgare har fördubblats sedan 2023 – totalt finns det nu över 6 200 registrerade fall. Dessa incidenter åtföljs ofta av subtila och diffusa uppfattningar. I Tyskland hänvisas judarna alltmer till som "medborgare", vilket indikerar ett visst avstånd från det fulla värdet av deras medborgerliga rättigheter.

Det som är särskilt anmärkningsvärt är att många tyskar har svårt att öppet använda ordet "judar" och istället välja uttryck som "judiskt liv" eller "människor av judiskt ursprung". Denna verklighet framhäver antisemitismens komplexitet, som inte bara kännetecknas av kulturella eller religiösa fördomar, utan också av en typ av social känslighet som ofta leder till obehag.

En tvetydig historia

Även om det öppna hatet mot judar minskade i Tyskland efter 1945, sitter rötterna till problemet djupt och är av olika karaktär. Enligt Rosa Luxemburg Foundation, som har arbetat intensivt med frågan sedan grundandet, är antisemitism ett komplext fenomen. Framför allt har den politiska turbulensen, såsom den senaste konflikten mellan Hamas och Israel sedan den 7 oktober 2023, lett till en förnyad återupplivning av antisemitismen i Tyskland.

Studier visar att antisemitism inte bara är ett lokalt fenomen, utan också är utbrett internationellt. Detta kan till exempel ses i det ökande antalet mordbrand mot synagogor och ökningen av antisemitiska paroller vid pro-palestinska demonstrationer i Tyskland, vilket tyder på en allmänt växande social acceptans av sådana attityder. Statistik visar att över 2 600 antisemitiska brott registrerades av det federala inrikesministeriet bara under 2022. Dessa brott sträcker sig från sårande beteende till egendomsskador och fysiska attacker.

Vänsterns och vänsterextremisternas roll

Det som är särskilt explosivt är kopplingen mellan antisemitism och vissa politiska rörelser, inklusive delar av den tyska vänstern. Rosa Luxemburg Foundation rapporterar tendensen att ofta använda kritik av Israels politik som förevändning för ett allmänt avvisande av alla judar. Detta utgör inte bara ett hot mot det judiska folket, utan väcker också frågan om socialt ansvar.

I Tysklands muslimskt dominerade stadsdelar känner judarna sig allt mer osäkra. Attacker mot judiska kaféer och direkta förolämpningar på grund av Gazapolitiken ökar. Komplexiteten i konflikten mellan Israel och Palestina används ofta som ett argument för att förtala judar som inte ens bor i Israel.

Staten och dess ansvar

Tysklands särskilda ansvar härrör från historien, särskilt efter Förintelsen. Ett befintligt problem är vardagsantisemitismen, som uttrycks i repliker, stereotyper och till och med i så kallade ”skämt”. En undersökning visade att 30 % av de tillfrågade hade upplevt antisemitiska uttalanden i sin vänkrets, vilket inte är ett positivt resultat.

"Israels rätt att existera är icke förhandlingsbar", heter det i olika diskurser. Det ses allt viktigare att staten aktivt bekämpar antisemitism som återuppstår och förespråkar säkerheten för sina judiska medborgare. I detta sammanhang har Rosa Luxemburg Foundation inrättat en diskussionsgrupp för att bättre förstå orsakerna till antisemitism och för att utveckla strategier. För detta ändamål eftersträvas också samarbete med utbildningsinstitutioner för att skapa medvetenhet om antisemitism i samhället.

Sammantaget är antisemitism en fråga som inte bara påverkar judiska medborgare, utan också samhället i stort. Endast genom engagerad utbildning, öppet samtal och ett starkt civilsamhälle kan denna urgamla ondska motverkas hållbart. I ett land med ett så dramatiskt förflutet som Tyskland är frågan om antisemitism allt annat än sluten.