Studie visar: Hälsoråd utan klimatargument tas emot bättre!

Studie visar: Hälsoråd utan klimatargument tas emot bättre!

En ny stråle av hopp för hälsokommunikation: En aktuell studie av University Medical Center Halle och University of Heidelberg visar att hälsoråd utan hänvisning till klimatförändringar är mer allmänt accepterade. Resultaten publicerades i den respekterade tidskriftenThe Lancet Planetary Healthpublicerade och skulle kunna ge viktiga impulser för läkare och hälsoråd. Nästan 1 500 deltagare från fem federala stater deltog i denna studie, som tittade på uppfattningar om medicinsk rådgivning i samband med hälsa och klimatförändringar.

Studien presenterade tre scenarier för respondenterna: å ena sidan lyftes hälsofördelarna med individuella åtgärder fram; å andra sidan nämndes klimatfördelar och hälsoriskerna med klimatförändringar. Scenariot som uteslutande fokuserade på personliga hälsofördelar presterade bäst med 4,09 av 5 poäng. Däremot låg de klimatrelaterade scenarierna betydligt efter och fick i genomsnitt 3,5 poäng. Personer med högerpolitisk inriktning och klimatskeptiker var särskilt skeptiska till klimatargument. Å andra sidan var klimatmedvetna och socialpolitiskt vänsterinriktade personer inte nämnvärt mindre villiga att acceptera klimatbudskap.

Klimatförändringar som ett hälsohot

Vikten av frågan understryks av högt uppsatta institutioner som Världshälsoorganisationen (WHO), som beskriver klimatförändringarna som det största hälsohotet mot mänskligheten. Enligt RKI innebär klimatförändringarna många utmaningar för folkhälsan som kan belasta ekonomi- och hälsosystemen. Parisavtalet från 2015 anses vara det viktigaste folkhälsoavtalet under 2000-talet. Hur vårdinrättningar reagerar på utmaningarna med klimatförändringarna är därför avgörande.

Robert Koch-institutet har lanserat olika projekt som särskilt fokuserar på de hälsoutmaningar som värme orsakar, eftersom det är särskilt farligt för utsatta grupper som äldre, gravida och socialt utsatta. Justeringarna görs av en avdelningsövergripande arbetsgrupp som nu samlar vetenskapligt arbete inom detta område och har formulerat över 250 handlingsalternativ för att förbättra hälso- och sjukvården.

Hälsokommunikation omtänkt

Med tanke på studieresultaten bör hälsokommunikation i allt högre grad ta hänsyn till människors individuella värderingar för att främja ett hälsosammare beteende. Skräddarsydda budskap skulle inte bara kunna öka acceptansen av hälsotal, utan också integrera klimatvetenskapliga argument som presenterar legitima skäl för en hälsosam livsstil. En balanserad, växtbaserad kost samt aktiv rörlighet skulle kunna gynna både individuell hälsa och klimatskydd.

Läkare, medicinska föreningar och det federala hälsoministeriet visar redan ett växande intresse för detta ämne, vilket indikerar den ökande relevansen av kopplingen mellan hälsa och klimatförändringar. Det återstår att hoppas att sådana fynd snart kommer att hitta sin väg till medicinsk praxis och inte bara öka acceptansen för hälsoråd, utan också förbättra människors livskvalitet.

För ytterligare information om klimatförändringarnas hälsokonsekvenser kan läsare konsultera RKI:s arbete med RKI och miljöhälsostudierna om NCBI läs upp.