Bundeswehrs minnesdag: Debatt om värnplikt i osäkra tider
Centralt evenemang för Bundeswehr Remembrance Day den 15 juni 2025 i Berlin; Diskussion om värnplikt och tjänsteplikt.

Bundeswehrs minnesdag: Debatt om värnplikt i osäkra tider
Den 15 juni 2025 i Berlin kommer allt att handla om Bundeswehr. Det centrala evenemanget för Bundeswehr Remembrance Day, som introducerades av Bundestag förra året, äger rum runt riksdagshuset. Varje år runt den 15 juni firas denna dag för att uttrycka tack och erkännande för soldaternas tjänster, som [Deutschlandfunk](https://www.deutschlandfunk.de/zentrale- Veranstaltung-in-berlin-diskussion-ueber-wehrpflicht-106.html) rapporterar.
Bland de många ämnen som kommer att tas upp under firandet kommer också diskussionen om värnplikten att tas upp igen. Förbundsdagens militärkommissarie, Henning Otte, efterlyser fler incitament för frivillig militärtjänst. För detta ändamål föreslår han lättare tillgång till universitet och ytterligare pensionspoäng. Försvarsutskottets ordförande Röwekamp efterlyser också en debatt om allmän värnplikt för män och kvinnor. Han pekar på den utmanande säkerhetssituation som har funnits i decennier och som blivit mer akut på grund av Ukrainakonflikten.
Återgå till värnplikten?
Överväganden om att återinföra värnplikten tar fart igen. Sedan den ryska attacken mot Ukraina 2022 har ämnet återgått till den politiska diskursen. Medan unionen (CDU/CSU) kräver en tydlig återgång till den obligatoriska militärtjänstgöringen, förespråkar SPD en ny, frivillig militärtjänstgöring. Fokus här ligger på Bundeswehrs operativa beredskap, som generalinspektör Carsten Breuer påpekar en brist på cirka 100 000 soldater, som Tagesschau rapporterar.
Åsikterna är delade bland befolkningen. En färsk undersökning visar att 58 % av tyskarna stöder obligatorisk militärtjänst. Detta utgör dock en skarp kontrast till de 61 % av 18-29-åringarna som motsätter sig en sådan reglering. Miljöpartiets förslag om att införa obligatorisk ”frihetstjänst” för alla mellan 18 och 67 år uppmärksammas också särskilt, medan AfD är för tvåårig värnplikt och Vänstern är kategoriskt emot värnplikt.
Det säkerhetspolitiska läget
Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har nyligen förändrats i grunden, då den federala underrättelsetjänsten och Bundeswehr varnade för faran för ett ryskt angrepp på Natos territorium. Dessa bedömningar baseras på nya bedömningar från europeiska underrättelsetjänster som tyder på att Ryssland skulle kunna skapa förutsättningar för ett storskaligt konventionellt krig i slutet av decenniet.
Försvarsminister Boris Pistorius understryker behovet av att bli krigsberedd, även om värnplikten skulle kunna återinföras i fredstid med enkel majoritet i parlamentet. Han är dock kritisk till att den obligatoriska värnplikten fungerar smidigt eftersom det råder brist på personal och infrastruktur.
Den tidigare militärkommissarien Eva Högl gör klart att Bundeswehr inte är tillräckligt rustad för att genomföra den obligatoriska militärtjänsten. Många baracker såldes och militära ersättningskontor avskaffades. Aktuella överväganden kring den nya värnplikten, som till en början bygger på frivilligt agerande och bygger på svensk modell, diskuteras också. Män som är 18 år och äldre ombeds fylla i ett frågeformulär, medan kvinnor kan delta frivilligt, vilket kan läsas på [WDR](https://www1.wdr.de/nachrichten/wehrpflicht-bundeswehr-faq-fragen- Answeren-100.html).
Sammantaget är debatten om den obligatoriska militärtjänsten fortfarande en högaktuell fråga i Tyskland. Diskussionen om säkerhetsläget, kraven på Bundeswehr och de politiska partiernas idéer visar att mycket rörelse kan förväntas under de kommande åren.