Klanmedlem i domstol: Brutal attack mot polis chockerar Berlin!

Klanmedlem i domstol: Brutal attack mot polis chockerar Berlin!

En 21-årig medlem av Remmo-klanen ställs i dag inför rätta i Tiergarten tingsrätt i Berlin. Han står i centrum för en incident som inträffade på nyårsafton 2023/2024, då det skedde en våldsam attack mot en polis. Under evenemanget blev en 15-årig släkting till den tilltalade påkörd av en polisbil som körde med siren och blinkande ljus under en insats. Tonåringen "kom plötsligt in på vägen" och fick sedan föras till sjukhuset, som rbb24 rapporterar.

Efter olyckan ska den tilltalade ha öppnat polisens bildörr och slagit handläggaren flera gånger i ansiktet. Anklagelserna inkluderar misshandel mot poliser, kroppsskada och motstånd. Endast med ingripande av flera poliser kunde något värre förhindras och den tilltalade flydde till en början från platsen, men identifierades senare. På poliskvinnans skyddsväst hittades spår av mannens DNA. Han har dock hittills varit tyst om anklagelserna. Ett första rättegångsförsök i februari 2025 misslyckades på grund av hans sjukdom, som Tagesspiegel lade till.

Klankriminalitet i fokus

Händelsen är en del av en större diskussion om klankriminalitet i Tyskland, som ofta klassificeras som "familjebaserad brottslighet" och förknippas med etniskt isolerade subkulturer. Den här formen av brottslighet kännetecknas av ett nära nätverk av närstående personer som är aktiva i olika länder och som är under press att gå med i kriminell verksamhet, förklarar Mahmoud Jaraba, som har arbetat med arabiska, turkiska och kurdiska storfamiljer sedan 2015. Även om många medlemmar i dessa klaner inte vill ha brott, hamnar de ofta i en olycklig situation, eftersom DW förklarar.

Polisen är medveten om utmaningarna. Regelbundna person- och företagskontroller samt räder mot shishabarer och frisörsalonger genomförs. Detta tillvägagångssätt kallas "policyn med 1000 nålstick". Statistiskt sett är andelen brott som påstås begås av klaner i Berlin, Nordrhein-Westfalen och Niedersachsen mellan 0,17 och 0,76 procent av alla brott. Åtgärderna bygger delvis på befolkningens ”subjektiva känsla av trygghet”. Kritiker som kriminologen Daniela Hunold uttrycker dock oro över att de strategier som politiker och polis använder kan vara juridiskt problematiska och ineffektiva, vilket inte gör kampen mot klanbrottsligheten lättare.

Dagens rättegång är efterlängtad, både på grund av anklagelsens explosivitet och i samband med den pågående debatten om klanbrottslighet i Tyskland. Fallet är ytterligare ett exempel på hur kriminella strukturer påverkar samhället och hur rättsväsendet hanterar sådana utmaningar.