Protester i Berlin: Folkmord eller legitimt motstånd?

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 13 september 2025 ägde protester mot israeliska aktioner i Gaza rum i Berlin, inklusive uttalanden från Daniel Aminati.

Am 13.09.2025 fanden in Berlin Proteste gegen das israelische Vorgehen in Gaza statt, unter anderem mit Aussagen von Daniel Aminati.
Den 13 september 2025 ägde protester mot israeliska aktioner i Gaza rum i Berlin, inklusive uttalanden från Daniel Aminati.

Protester i Berlin: Folkmord eller legitimt motstånd?

Frågan om Gaza förblir känslomässigt laddad och polariserar samhället. Vid en demonstration i Berlin där många personer deltog talade moderator Daniel Aminati tydligt om situationen i Gazaremsan. Han beskrev Israels agerande som "folkmord" och fick höga applåder från de samlade demonstranterna. Under sitt tal påminde han sig om Hamas-terrorattacken den 7 oktober och betonade att de kidnappade israeliska gisslans öde också är viktigt. Aminati påpekade att uppmaningar till fred i Gaza ofta är kopplade till antisemitism, vilket försvagar själva kampen mot antisemitism. Detta uttalande skapade återigen entusiasm i publiken, som reagerade empatiskt på frågan. En incident stal dock showen något: ett blått paraply på första raden blockerade några deltagare från att se scenen, vilket ledde till högljutt missnöje då en del av publiken krävde att paraplyet skulle tas bort. Det rapporterar Tagesspiegel.

Diskursen om antisemitism är särskilt känslig i detta sammanhang. Amnesty International avvisar bestämt anklagelsen om antisemitism och hävdar att anklagelsen ofta används för att undertrycka legitim kritik av den israeliska regeringen. Föreningen har vid upprepade tillfällen pekat på diskriminerande statliga handlingar och uttalat sig mot antisemitism, rasism och andra former av diskriminering. Amnesty betonar också att kritiken av Israels mänskliga rättigheter inte till sin natur är antisemitisk och att anklagelsen om att likställa det judiska folket med den israeliska statens agerande i själva verket är antisemitisk. När det kommer till debatten om möjliga folkmordsdåd mot palestinier sker ofta en vändning mellan gärningsmän och offer. Amnesty ger viktig information om detta.

Situationen i Gazaremsan

I samband med dessa heta debatter har diskussionen om vad som händer i Gazaremsan blivit mer intensiv. Två icke-statliga organisationer, B'Tselem och Physicians for Human Rights, publicerar rapporter som är avsedda att stödja anklagelsen om folkmord. B’Tselem har varnat för israelisk ockupation i flera år och dokumenterat systematiska attacker som syftar till att förstöra en hel grupp. B’Tselem-direktören Yuli Novak uttrycker oro över det massiva dödandet och svälten av miljoner människor, som hon menar inte utgör legitima krigshandlingar. Tagesschau ger information om de kritiska rapporterna från dessa organisationer.

Rapporterna om attacker mot medicinska anläggningar är särskilt alarmerande: Guy Shalev från Physicians for Human Rights dokumenterar attacker mot 27 sjukhus på Gazaremsan och rapporterar att över 1 500 läkare dödades. De få anläggningar som fortfarande fungerar kan inte ens effektivt ta hand om de 140 000 skadade, vilket tyder på en förestående kollaps av hälsosystemet. Även om Israels armé hävdar att sjukhusen som attackerades är Hamas ledningscentraler, ser Shalev inga bevis för detta, vilket ytterligare underblåser debatten om legitimiteten av sådana attacker. Den internationella advokaten Kai Ambos erkänner rapporterna som en attack mot den palestinska befolkningen som grupp, men kritiserar bristerna i bevisningen i enlighet med folkmordskonventionen. Novak kräver därför omedelbara åtgärder från det internationella samfundet för att få ett slut på det folkmord som kan äga rum.

Situationen i Gazaremsan är fortfarande kritisk och åsikterna är djupt delade om vilka åtgärder som ska vidtas. Oavsett resultatet av denna diskussion är en sak säker: ämnet kommer att fortsätta att bekymra oss och kräver en öppen undersökning av de komplexa sammanhangen i regionen.