Framtiden för europeisk säkerhet: Potsdam diskuterar strategier!

Framtiden för europeisk säkerhet: Potsdam diskuterar strategier!

Experter träffades i går i Potsdam för en spännande diskussion om framtiden för europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Händelsen ägde rum i statens högkvarter på Heinrich-Mann-Allee och var särskilt relevant med tanke på den föränderliga transatlantiska säkerhetssituationen. Behovet av en oberoende säkerhetsorganisation för Europa är mer relevant än någonsin, eftersom USA:s president Donald Trumps andra mandatperiod lämnar utrymme för spekulationer om USA:s framtida roll som skyddsmakt för Europa. Experter inklusive Dr. Ronja Kempin från Science and Politics Foundation (SWP) diskuterade de akuta utmaningarna och möjliga åtgärder för att stärka den europeiska säkerhetsarkitekturen. Det blev tydligt att EU måste omforma sin försvars- och säkerhetspolitik för att kunna reagera på lämpligt sätt på den aktuella utvecklingen.

Vilken är EU:s roll i världen? Fraser Cameron beskriver EU som en "ovanlig supermakt", även om den inte har de militära resurserna som en klassisk supermakt, men har ändå en betydande "mjuk makt" genom sin enorma inre marknad. EU står för närvarande för 16 % av världshandeln. Men EU:s inflytande på internationella standarder, även känd som "Brysseleffekten", kan snart bli ännu viktigare. På många platser, även i länder som Indonesien och Brasilien, påverkar dessa standarder nationella praxis. Men de geopolitiska spänningarna som har ökat till följd av coronapandemin visar att det är upp till EU att utveckla lämpliga instrument för sin utrikes- och säkerhetspolitik.

Försvarspolitikens utmaningar

Diskussionen om en europeisk armé har tagit fart sedan Jean-Claude Junckers ord 2015. Han efterlyste att EU skulle bilda en starkare enad militärfront. Även om framsteg har gjorts inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) sedan dess, har det inte skett något verkligt genombrott. Många experter, däribland Michael Gahler, ledamot av Europaparlamentet, och general Robert Brieger, ordförande för Europeiska militära kommittén, betonar att även om ett anfallskrig i Europa har gett EU en anmärkningsvärd handlingskapacitet, är det fortfarande oklart om denna dynamik kommer att bestå.

Diskussionen berörde också resultaten från 2021 års konferens om Europas framtid, som diskuterade nya perspektiv för EU och dess säkerhetspolitiska ambitioner. Undersökningar visar en tydlig röst bland medborgarna för att stärka den europeiska utrikes- och säkerhetspolitiken, men hur EU-staterna kommer att svara på dessa krav återstår att se. En grundläggande förändring av politiskt tänkande krävs för att säkerställa att EU har en betydande roll i den globala säkerhetsarkitekturen, särskilt i en tid då hotet från icke-statliga aktörer ökar och hybrid krigföring är till ordningen.

Sammanfattningsvis är debatten om europeisk säkerhets- och försvarspolitik inte bara ett ämne för statsvetare eller militärstrateger, utan berör alla i Europa. Frågan kvarstår: Är EU redo att positionera sig som en seriös aktör på den globala scenen? Vad behövs för att öka säkerhetsmedvetenheten i medlemsstaterna och uppmuntra dem att samarbeta?

För mer information om detta ämne besök Mötesplats Potsdam, Europa i klassrummet eller ESUT.