Hissa flaggorna den 17 juni: Kom ihåg det folkliga upproret 1953!

Hissa flaggorna den 17 juni: Kom ihåg det folkliga upproret 1953!

Tisdagen den 17 juni firas årsdagen av folkupproret i DDR 1953 igen i Tyskland. Den här dagen kräver det federala inrikesministeriet att alla federala myndigheters byggnader ska hängas med flaggor. Detta gäller även bolag, institutioner och offentligrättsliga stiftelser som står under tillsyn av de federala myndigheterna. En spöklik påminnelse om händelserna som ägde rum i det forna DDR, då runt en miljon människor protesterade mot den socialistiska staten.

Men vad exakt hände den 17 juni 1953? Enligt Schwabisk tidning Detta var inte vilken protest som helst, utan det första stora folkliga upproret i Sovjetunionens inflytandesfär. Upproret manifesterade sig i rikstäckande massprotester som kulminerade den 17 juni. Socialist Unity Party (SED) svarade dock med brutala åtgärder och lät misshandla demonstranter med hjälp av den sovjetiska militären.

Bakgrunden till upproret

Före upproret led människor i DDR redan av massiva ekonomiska problem och försörjningsbrist. Detta ledde till att över 180 000 östtyskar lämnade DDR 1952. När SED ville höja arbetsnormerna med 10 procent den 28 maj 1953 uppstod återigen befolkningens missnöje. Den 16 juni drog partiet tillbaka denna höjning, men det lugnade inte sinnena. Den 15 och 16 juni kallade arbetare på stora byggarbetsplatser i Östberlin till en generalstrejk, som till slut mobiliserade otaliga människor i över 700 städer och städer. Demonstranterna krävde inte bara regeringens avgång, utan också Tysklands enhet och fria, hemliga val.

Den stora vågen av protester nådde sin kulmen på morgonen den 17 juni, när demonstrationer marscherade genom gatorna när situationen spiralerade alltmer utom kontroll. Enligt Federal Agency for Civic Education Det var tumultartade scener när demonstranter stormade interneringscenter och polisstationer. Men hoppet om förändring upphörde abrupt genom ingripande av sovjetiska trupper, som utropade undantagstillstånd. Denna situation gällde i 167 av 217 landsbygds- och stadsdistrikt i DDR och ledde till mer än 10 000 arresteringar inom mindre än tre veckor.

Konsekvenserna och minnesdagen

Det våldsamma tillslaget satte sina spår även under perioden som följde. Till slut dog minst 55 människor, inklusive både demonstranter och medlemmar av säkerhetsstyrkorna. Förtrycket mot deltagarna i upproret ledde till att många berövades sin frihet. I Förbundsrepubliken Tyskland firades den 17 juni 1954 som en allmän helgdag och dag för tysk enhet, medan SED tonade ner den som en "fascistisk putsch". Efter återföreningen förlorade detta datum officiellt betydelse och togs bort från helgdagen 1990, men förblir en nationell minnesdag.

Den 17 juni är inte bara ett datum i kalendern, utan en symbol för kampen för frihet och självbestämmande som började i DDR. Idag är det rätt att säga att vi påminns om var vi kommer ifrån och hur viktigt det är att stå upp för våra värderingar. Därför hissas flaggan även i år – en minnesgest och respekt för alla som stod upp för sin tro.