Kämpa för framtiden: Stålindustrin hotar kris utan prisreform!

Kämpa för framtiden: Stålindustrin hotar kris utan prisreform!

Den 6 november 2025 träffades viktiga chefer för den tyska stålindustrin på en presskonferens efter det mycket uppmärksammade "Steel Summit". På plats fanns bland andra förbundskansler Friedrich Merz, Stålföreningens ordförande Gunnar Groebler samt Lars Klingbeil, förbundsfinansminister, och Jürgen Kerner, 2:e ordförande i IG Metall. Vid detta möte diskuterade de angelägna frågor som påverkar framtiden för den inhemska stålindustrin och, sist men inte minst, borde säkra många jobb i Tyskland.

Ett centralt bekymmer för Friedrich Merz var betoningen på det "industriella elpriset". Han gjorde klart att de nuvarande höga energikostnaderna utgör en stor börda för stålindustrin och att industrin inte skulle kunna överleva utan att dessa kostnader minskat. Stålproduktion är en nyckelbransch som påverkar otaliga företag och anställda. "Vi måste få politikerna att arbeta för att bevara den här branschen", sa Merz.

Stålindustrins utmaningar

Gunnar Groebler varnade också för en förestående förlust av industrijobb i Tyskland. "5,5 miljoner jobb är beroende av stålintensiva värdekedjor", och det råder osäkerhet och rädsla för framtiden även i industriregioner. Siffrorna talar sitt tydliga språk: Råstålsproduktionen i Tyskland sjönk med nästan 12 procent till 17,1 miljoner ton under första halvåret 2025, och nådde nivån för finanskrisen 2009. Det finns en svag inhemsk efterfrågan från bygg- och maskintekniksektorn såväl som bilindustrin, vilket gör situationen ännu värre Deutschlandfunk rapporterade.

I en internationell jämförelse är stålproduktionen mycket dominerande i Asien, där cirka tre fjärdedelar av det globala råstålet produceras. Tyskland är självt den största stålproducenten inom EU, men industrin är pressad av lågkostnadskonkurrens från utlandet, särskilt från Asien Tagesschau rapporterar.

Politik och behovet av förändring

Lars Klingbeil meddelade att importen av stål från Ryssland bör stoppas så snabbt som möjligt i samband med den pågående konflikten i Ukraina. Detta skulle kunna ge den tyska stålindustrin ett uppsving för att skilja sig från utländska konkurrenter. Groebler varnade dock också för att övergången till grön energi skulle bli dyrt och svårt att uppnå utan politiskt stöd.

Diskussionen om protektionistiska åtgärder visar att den federala regeringen är skeptisk till att ge företräde åt inhemska företag. Men med tanke på USA:s tullpolitik och de höga energikostnaderna i Tyskland blir situationen för inhemska ståltillverkare allt mer prekär. Kritiska röster, som CDU:s generalsekreterare Carsten Linnemann, har redan efterlyst EU:s strafftullar mot kinesiska konkurrenters prispolitik.

Sammantaget är stålindustrin fortfarande en avgörande faktor i den tyska ekonomin. Med cirka fyra miljoner människor som arbetar i stålintensiva industrier och cirka 90 000 inom stålproduktion får varje beslut som tas nu enorma konsekvenser. I framtiden kommer branschen att fortsätta att förlita sig på policyer som på ett adekvat sätt tar itu med växande utmaningar Wikipedia påpekar.