Sachsen-Anhalt: Premiärminister kräver gränskontroller och reformer!

Sachsen-Anhalt: Premiärminister kräver gränskontroller och reformer!

De senaste dagarna har diskussionerna om gränskontroller i Tyskland tagit fart. Sachsen-Anhalts premiärminister Reiner Haseloff (CDU) har outtröttligt betonat det akuta behovet av gränskontroller och avvisandet av asylsökande. Han anser att det är viktigt för en nation att säkerställa integriteten hos sina gränser, och han kräver justeringar av befintlig lag om domstolar kommer att granska utvisningar. Ur hans synvinkel är denna åtgärd, som är nödvändig, i ett större politiskt sammanhang, eftersom det för närvarande inte finns några absoluta majoriteter av det demokratiska centret i Sachsen, Thüringen och Brandenburg, vilket ytterligare komplicerar situationen, som fundscene.com reportskontrollen.

Däremot varnar premiärministern i Rheinland-Pfalz Alexander Schweitzer (SPD) för att gränskontroller inte får bli en permanent situation. Förbundsrådets ordförande Anke Rehlinger (SPD) har också uppmanat Tyskland att återvända till ett Schengenområde utan gränskontroller och kritiserat behovet av gränstjänstemän vid obefintliga barriärer. Dessa motsättningar inom det politiska landskapet gör det tydligt att frågan om invandring och asyl fortfarande är mycket känslig och kontroversiell.

Dublinsystemet: regler och utmaningar

Dublinsystemet spelar en central roll i samband med asylansökningar. Dublin III-förordningen reglerar vilket EU-land som är ansvarigt för asylansökningar. Det gäller alla medlemsländer samt Schweiz, Liechtenstein, Island och Norge. Syftet med Dublinsystemet är att sökandes personliga bakgrund och rymningshistorik endast identifieras och bedöms en gång. Syftet är att förhindra sekundär migration inom Europa, där flyktingar reser till ett annat land för att lämna in en ny asylansökan där. BAMF kontrollerar om en annan stat är ansvarig för asylansökan, vilket WDR rapporterar.

Om det fastställs att ett annat land är ansvarigt uppstår ett övertagandekrav. Om den andra staten samtycker sker överföringen och anses vara en utvisning. Dessa rättsliga ramvillkor är dock inte alltid lätta att upprätthålla: under det första halvåret gjordes omkring 40 000 övertagandeförfrågningar till andra medlemsländer, men endast omkring 25 000 accepterades, och i själva verket var det bara omkring 3 500 utvisningar.

Tidsfrister och rutiner i asylprocessen

Dublinförfarandet är tidsbegränsat. De tyska myndigheterna har sex månader på sig att genomföra överföringen, även om denna period i särskilda fall kan förlängas till upp till ett och ett halvt år. Om detta inte sker i tid kommer Tyskland att ansvara för asylförfarandet. Detta utgör en ytterligare utmaning eftersom den rättsliga grunden och relaterade tidsfrister är komplexa. Sökande kan lämna in en stämningsansökan mot BAMF-beslut, vilket ytterligare kan försena processen. Det är också viktigt att överföringen inte sker till sökandens hemland, utan till det andra medlemslandet, som förklarat på [bamf.de](https://www.bamf.de/DE/Themen/AsylFluechtlingsschutz/AblaufAsylverfahrens/Dublin procedure/dublin procedure-node.html).

Denna förvirrande blandning av politiska krav och juridiska utmaningar visar att debatten om asylförfaranden och gränskontroller i Tyskland långt ifrån är över. Särskilt drabbade länder som Sachsen-Anhalt ser sin position i ett nytt ljus och förlitar sig på ett tydligt handlingsutrymme för att säkra sina egna gränser. I denna blandade situation återstår det att hoppas att en objektiv diskussion och hållbara lösningar kommer att hittas som gör rättvisa åt både humanitära förpliktelser och realpolitik.